Syftet med studien var att undersöka hur lärare på gymnasial nivå använder digitala verktyg inom idrott och hälsa. Ett ytterligare syfte från ett lärarperspektiv var att undersöka huruvida digitala verktyg bidrar till ökad kunskap och förståelse bland elever. Till detta användes semistrukturerade intervjuer där 4 lärare i södra Sverige deltog. Resultatet analyserades sedan utifrån studiens två teoretiska perspektiv TPACK och det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar på att digitala verktyg främst används i teoretiska moment där mobiltelefon, pulsband, dator och projektor var de vanligaste verktygen. Lärarna menar på att digitala verktyg används i undervisningen för att tydliggöra för elever, vilket i sin tur leder till ökad kunskap. Trots detta hade lärarna delade uppfattningar om digitala verktyg där hälften av lärarna vart mer positivt inställda till användningen av digitala verktyg, medan resterande lärare såg på det mer negativt på det. De menar snarare på att det är svårare att bibehålla elevernas uppmärksamhet, samt att verktygen tenderar att få elever till att fuska. Lärarna använde till stor del samma digitala verktyg, vilket kan bero på skolans budget, men även ytterligare faktorer så som lärares digitala kompetenser och deras brist på utbildning inom området. Vid rätt användning kan digitala verktyg kan således leda till ökad kunskap och förståelse i ämnet idrott och hälsa.