Bakgrund: Amning har flertalet fördelar för barnet, och för modern samt samspelet mellan mor och barn. Trots detta minskar frekvensen av helamning medan delvis amning eller matning med bröstmjölksersättning ökar. Framför allt har helamning minskat hos prematura barn som dessutom har en ökad risk för hälsoproblem vid utebliven amning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer hos mödrar och deras prematura barn som associeras med utebliven amning fyra veckor efter förlossning. Metod: Designen var en kvantitativ registerstudie där data från två svenska register användes, Svenskt neonatalt kvalitetsregister [SNQ] och Graviditetsregistret. Insamlad data bestod av 4381 prematura barn mellan år 2014–2022 analyserades med logistisk regression med både univariata och multivariata analyser, för att finna vilka faktorer som har samband med amningsavslut fyra veckor efter förlossning. Resultat: Faktorer som hade samband med utebliven amning fyra veckor efter förlossningen i den multivariata analysen var om modern var född utomlands, barnets kön var en pojke, längre vårdtid på neonatalavdelning och delvis eller ingen amning vid utskrivning. Slutsats: Ingen eller delvis amning vid utskrivning hade högst odds för tidigt amningsavslut, vilket visar betydelsen att stödja amning tidigt och även i samband med hemgång. Resultaten från denna studie ger värdefull kunskap om faktorer som har ett samband med amningsavslut.

Background: Breastfeeding has several advantages for the child and for the mother and the connection between mother and child. Despite this, the frequency of exclusive breastfeeding is decreasing while partial breastfeeding or formula feeding is increasing. Above all, the decrease is most abundant in preterm infants, who also have an increased risk of health problems in the absence of breastfeeding. Aim: The aim of this study was to investigate which maternal and preterm infant factors that were associated with non–breastfeeding four weeks after birth. Method: The design was a quantitative register study in which data was conducted from two Swedish registers, Svenskt neonatalt kvalitetsregister [SNQ] and Graviditetsregistret. Collected data from 4381 preterm infants during 2014-2022 was analyzed with logistic regression with both univariate and multivariate analysis to find which factors can influence breastfeeding cessation. Results: Factors that had significance for breastfeeding cessation four weeks after birth in the multivariate analysis was if the mother was born outside of Sweden, if the child was a boy, longer stay at neonatal care and partial breastfeeding or no breastfeeding at discharge. Conclusions: Partial or no breastfeeding at discharge had the highest odds for early breastfeeding cessation, which highlights the importance of supporting breastfeeding early and in the connection with going home. The result of this study provides valuable knowledge of factors that have correlation with cessation of breastfeeding.