År 2011 blev mänskliga rättigheter inskrivna i de svenska styrdokumenten för skolan. Från det året blev förväntningarna högre på vad skolan skulle lära ut gällande de mänskliga rättigheterna, det blev en del av centralt innehåll i ämnesplanen för samhällskunskap, men även en stor del av den läroplan som skolan vilar på. Forskning visar att det finns implementeringsproblematik när det gäller att praktiskt få in mänskliga rättigheter i undervisningen. Syftet med undersökningen är att se hur elever uppfattar att lärare undervisar om mänskliga rättigheter, samt vad de anser sig kunna i förhållande till kunskapskriterierna i samhällskunskap. Studien visar att det som finns i tidigare forskning verkar stämma även ur ett elevperspektiv. Få känner att de besitter de kunskaper som krävs för betyget E i samhällskunskap. Många elever har ett engagemang för ämnet och önskar lära sig mer, de upplever här att lärare brister i sina prioriteringar i undervisningen samt i att få eleverna motiverade för ämnet. Slutsatsen är att det krävs vidare forskning på området för att se om tendenserna som visas i min undersökning återfinns i övriga landets gymnasieskolor.