Denna studie undersöker kvantitativt fenomenet gender-washing i icke-demokratiska, biståndsberoende stater genom att undersöka kvinnors representation och makt i regeringen i både demokratier och icke-demokratier. Efter det kalla krigets slut ledde den globala uppmärksamheten på jämställdhet till genomförandet av reformer som syftade till att öka kvinnors politiska deltagande. Många icke-demokratiska stater verkar ha genomfört sådana reformer i första hand i syfte att stärka deras internationella anseende, snarare än som en åtgärd för att främja kvinnors representation och inflytande i politiken. Med anledning av detta undersöker studien om det finns tecken på att icke-demokratier bedriver genderwashing, ett verktyg där stater implementerar jämställdhetsreformer för att stärka sin image och minska extern kritik. Genom att analysera data från främst WhoGov-paneldataset (1966- 2023), som inkluderar information om kön och prestige hos ministrar i 177 länder, jämför studien den genomsnittliga andelen kvinnor och deras makt i demokratiska och ickedemokratiska regeringar. Fokusperioden är 1995- 2023, en tid då det internationella jämställdhetsarbetet blev mer synligt. Studien syftar till att ge nya insikter i hur biståndsberoende och jämställdhetsreformer samspelar, och bidra till förståelsen av hur ickedemokratiska regimer använder jämställdhetspolitik för att åstadkomma politiska fördelar.