Klimatförändringar utgör en av de största globala utmaningarna idag, där bygg- och anläggningsbranschen har en central roll i att minska koldioxidutsläppen. Denna bransch står för en betydande andel av världens växthusgasutsläpp, och i Sverige bidrar den med 21 procent av de totala utsläppen. Inom anläggningsbranschen har brokonstruktioner en särskilt stor klimatpåverkan på grund av de stora mängder material och energi som används för både konstruktion och underhåll. Det är därmed av vikt att undersöka och utveckla verktyg som kan bidra till en minskad klimatpåverkan.

Syftet med arbetet är att från olika byggprocessaktörers perspektiv (beställare, entreprenörer, miljöexperter och tekniska konsulter) kartlägga behov och utvärdera nyttor av EPD:er för broar inom anläggningsbranschen. Detta för att förstå hur behovet av EPD:er ser ut idag samt hur EPD:er används eller kan komma att användas av varje aktör i deras arbete.

Arbetet undersöker:

• vilken nytta EPD:er skulle kunna tillföra för hela brokonstruktioner i termer av klimatpåverkan, 
• vilka systemgränser som anses viktiga för aktörerna att inkludera vid framtagning av livscykelanalyser, som grund för EPD:er, för att fungera som stöd vid arbete med klimatpåverkan,
• samt på vilket sätt framtida ökade krav inom hållbarhet kan komma att påverka systemgränsers omfattning samt användningen av EPD:er.

Arbetet bygger på en kombination av litteratur- och intervjustudie. Litteraturstudien handlade om hur EPD och LCA har utvecklats och hur de bidrar till att uppnå klimatmål inom anläggningsbranschen, både nationellt och inom Europa. Intervjuerna handlade om hur dessa verktyg används i praktiken, vilka fördelar och utmaningar som finns, samt vilka framtida tillämpningar som finns. I intervjustudien har 11 representanter från olika byggprocessaktörer inom anläggningsbranschen deltagit: beställare, entreprenörer, miljöexperter och tekniska konsulter. 

Resultatet visar på att det finns ett stort intresse för EPD:er för hela brokonstruktioner från flera aktörer i byggprocessen. Beställare framhåller att EPD:er kan ge en mer heltäckande bild av klimatpåverkan och underlätta jämförelser mellan olika konstruktioner och brotyper, vilket är i linje med litteraturen som lyfter att heltäckande EPD:er möjliggör mer informerande och hållbara beslut genom transparent redovisning av klimatpåverkan. Miljöexperterna betonar vikten av att etablera gemensamma standarder och styrande PCR, något som litteraturen identifierar som en förutsättning för att skapa trovärdiga och jämförbara EPD:er. Konsulter och leverantörer ser däremot utmaningar i att hantera scenariobaserad information, särskilt för hela brokonstruktioner. Ett alternativ som lyfts fram är att börja med att utveckla EPD:er för prefabricerade delar av broar, där mer data och erfarenheten finns.

Flera av de intervjuade entreprenörerna och konsulterna lyfter att beslut som tas i tidiga skeden kan ha en avgörande inverkan för att minska en bros totala klimatpåverkan. Både empirin och litteraturen betonar vikten av att inkludera fler systemgränser i livscykelanalyser, som C- och D-skeden, för att få en mer rättvis och komplett bild av klimatpåverkan. Att beställarna ställer krav på vidare systemgränser är en förutsättning för att konsulter, leverantörer och entreprenörer ska räkna på klimatpåverkan för fler skeden. Beställare och miljöexperter ser dock en utmaning i att det saknas verifierade data för dessa senare livscykelskeden, vilket både empiri och tidigare studier ser som en kritisk begräsning för att utöka systemgränserna. Allt eftersom mer verifierade data och standarder blir tillgänglig för fler skeden kan systemgränsen utökas successivt. 

Framtida hållbarhetskrav förväntas, enligt både empiri och litteratur leda till ökad användning av EPD:er och utökade systemgränser i livscykelanalyser. Litteraturen lyfter fram att EU taxonomin, CSRD och uppdatering av standarder kommer driva på utvecklingen mot större fokus på cirkularitet och mer omfattande klimatredovisningar genom hela livscykeln. Miljöexperter och konsulter betonar att detta kan bidra till en ökad transparens och jämförbarhet i klimatredovisningar, vilket kan skapa ett värde för hela branschen. Samtidigt uttrycker entreprenörer att de skärpta kraven kan komma att kräva mer resurser, särskilt imindre projekt, vilket kan skapa ekonomiska utmaningar. 

Slutsatsen är att EPD:er har potential att bli ett verktyg för att minska klimatpåverkan från brokonstruktioner, men aktörerna framhåller samtidigt behovet av fortsatt utveckling av gemensamma standarder, verifierbara data samt en ökad samordning mellan aktörer. Genom att först fokusera på EPD:er för delar av brokonstruktioner kan kunskap utvecklas och det finns större underlag för vidare utveckling av EPD:er för hela brokonstruktioner. Detta kan då hjälpa branschen att uppnå framtida krav och mål och bidra till en mer hållbar framtid för brokonstruktioner.