Syftet med studien är att bidra med kunskap utifrån yrkesverksammas perspektiv om tjejer involvering i gängkriminalitet ur en svensk kontext. Med tjejer åsyftas tjejer mellan 17-22 år. I denna kvalitativa studie intervjuades fem yrkesverksamma från olika kommuner i Sverige, varav tre var socialarbetare och två var poliser. Datamaterialet bearbetades utifrån en tematisk analysmetod följd av en tolkande analys utifrån teoretiska utgångspunkter som Känsla av sammanhang (KASAM), intersektionalitet, inlärningsteorier samt stämplingsteori. Studiens resultat visar att positiva belöningar, normalisering av kriminalitet, riskfaktorer och relationer med personer i kriminella gäng kan vara faktorer som bidrar till att tjejer blir gängkriminella. Studien visar även att tjejer har lägre status i kriminella gäng och har en möjliggörande roll där tjejerna tilldelas uppgifter som är till förmån för gängen. Enligt studien är bristande samverkan mellan myndigheter, bristande kunskap, gruppens mottaglighet och rådande könsnormer hinder i arbetet med målgruppen. Slutligen visar studiens resultat att vändpunkter i tjejernas liv, god samverkan och ett salutogent förhållningssätt som yrkesverksam är faktorer som möjliggör arbetet med dessa tjejer. Utifrån rådande brist på forskning gällande tjejer involverade i gängkriminalitet motiveras studiens relevans för både problemområdet och socialt arbete.

The purpose of this study is to contribute with knowledge from the perspective of professionals about girls', between the age of 17-22, involvement in criminal gangs from a Swedish context. In this qualitative study, five professionals from different municipalities in Sweden were interviewed, of which three were social workers and two were police officers. The data was processed with a thematic analysis method followed by an analysis based on theoretical frameworks such as Sense of Coherence (SOC), intersectionality, learning theories and labeling theory. Findings reveal that positive rewards, normalization of criminal behavior, risk factors and relationships with individuals in criminal gangs can contribute to girls' involvement in criminal gangs. The results also show that girls hold a lower status within criminal gangs, taking on enabling roles and being assigned tasks that benefit the gangs. Furthermore, the study shows that lack of cooperation between authorities, insufficient knowledge, the group's receptiveness and prevailing gender norms are barriers in working with girls in criminal gangs. Lastly, the results highlight that turning points in the girls' lives, good cooperation and a salutogenic approach as a professional are factors that enable the work with these girls. Given the prevailing lack of research regarding girls involved in gang criminality, the study's relevance is motivated for both the problem area and the field of social work