Framtidsfullmakten är ett relativt nytt inslag i den svenska rättsordningen. Syftet med framtidsfullmakten är i första hand att öka enskildas självbestämmande angående vem som ska sköta deras angelägenheter när de själva inte längre är kapabla att sköta dem. Vilken behörighet som framtidsfullmaktshavaren har beror i första hand på vad som framgår i framtidsfullmakten. En obegränsad framtidsfullmakt kan dock låta fullmaktshavaren företräda fullmaktsgivaren i ekonomiska, personliga och rättsliga angelägenheter. Lagen om framtidsfullmakter innehåller dock en jävbestämmelse som i betydande mån begränsar framtidsfullmaktshavarens behörighet. Sådana jävbestämmelser är inte ovanliga men just denna har givits en mycket långtgående tolkning. Detta har lett till att framtidsfullmaktens användningsområde begränsats betydligt. Exempelvis har vissa fastighetsaffärer visat sig vara väldigt svåra att genomföra med stöd av en framtidsfullmakt. Ytterligare ett problem med framtidsfullmakten är att fullmaktshavaren förväntas begära att en god man förordnas vid rättshandlingar där fullmaktshavaren inte kan representera fullmaktsgivaren på grund av jäv. Något som urholkar de syften som ligger bakom instiftandet av framtidsfullmakter.