This study focuses upon how the relationship between human beings and domestic animals influenced the conceptions of spiritual figures like gods, and practices associated with communicating with them. This is analysed by using a combination of comparative analysis, behavioural ecology, and archaeological site review. This thesis focuses upon reinterpreting existing site analyses of the Iron Age sites of Gamla Uppsala, Hofstaðir, and the ritual site at Frösö. Through these frameworks new relations between material and literary evidence is highlighted to show how Norse mythology was directly influenced by the ecological demands that the Nordic regions placed upon those living there.

Den här studien kommer fokusera på hur relationen mellan människor och tam djur har påverkat konceptet av guds liknande andar och hur vår kommunikation med dom har formats. Analyserna vi använt är en kombination av jämförande analys, beteende ekologi och granskning av arkeologiska utgrävningar. Denna avhandling riktar främst in sej på att ompröva redan befinnande utgrävningar från Jörn ålders platser i Gamla Uppsala, Hofstadir och offer platser på Frösö. Genom nya utvärderingar framgår en ny relation mellan materiella och literära bevis som visar hur Norse mytologin direkt påverkades av den krävande natur och miljö Norden invånare levde under.