I det här självständiga arbetet förekommer tankar, reflektioner, problem och olika lösningar gällande nervositet vid framträdanden, utifrån elevernas och lärares perspektiv. Syftet har varit att genom kvalitativa metoder undersöka i vilken grad och på vilka sätt musikelever och musiklärare på det estetiska programmet med inriktning musik upplever och arbetar med nervositet. Undersökningen har genomförts på en gymnasieskola, där data samlats in från eleverna via en enkätundersökning samt deltagande observationer. Två semistrukturerade intervjuer genomfördes för att samla in data från lärarnas perspektiv. Insamlat material har analyserats utifrån en narrativ analysmetod och det teoretiska perspektiv som löper genom arbetet är det sociokulturella perspektivet. Arbetets frågeställningar är ‘’på vilka sätt och till hur hög grad upplever eleverna nervositet, före, under och efter ett framträdande?’’, ‘’vilka konsekvenser får nervositeten för det individuella och gemensamma musicerandet’’ och ‘’Vilka strategier använder lärarna för att hantera och guida elevernas nervositet på ett sätt som omvandlar den från en negativ upplevelse till en positiv drivkraft?’’. Resultatet visar att eleverna upplever nervositet i form av andningssvårigheter, svettningar och skakningar och det individuella musicerandet påverkas av negativa tankar. Förutom obligatoriska moment som hanterar mental hälsa där nervositet ingår i utbildningen, får eleverna tänkvärda tips av lärarna i form av olika praktiska övningar och mentala förhållningssätt.