Detta självständiga arbete genomfördes inom ramarna för förskollärarprogrammet och har haft sin utgångspunkt i populära bilderböcker för barn i förskoleålder. Arbetet har en induktiv ansats och är av kvalitativ karaktär med syftet att analysera vilka människor som synliggörs i populära barnböcker, hur de framställs, samt om det finns människor som inte synliggörs. Urvalet bestod av nio barnböcker, vilka återfanns på sex olika biblioteks listor över de 50 mest utlånade barnböckerna i oktober 2024. Biblioteken är belägna både i glesbygd och i mellanstor stad i mellersta Sverige. Analysen genomfördes med hjälp av en multimodal analysmodell och intar ett intersektionellt perspektiv. Med utgång i diskrimineringsgrunderna och det vidgade textbegreppet analyserades mångfald och olikheter, samt hur dessa skildras i böckerna. Därigenom besvarades vem eller vilka som synliggörs, respektive inte synliggörs, i böckers innehåll. Det vidgade textbegreppet innebär att analysen sker med fokus på både skrift, bilder och symboler då allt detta ingår i begreppet text (Dahlström & Norberg, 2021, s.88). Resultatet bekräftar det som tidigare forskning hävdar, att i barnböckers innehåll representeras vuxna, normfungerande män med vit hudfärg i större utsträckning än kvinnor, barn och människor med brun hudfärg. Männen syns agera både könsstereotypiskt och ostereotypiskt, medan kvinnorna genomgående visas på stereotypa sätt. Resultatet visar även att klasskillnader och funktionsnedsättningar sällan synliggörs i böckernas innehåll.