Social blandning lyfts allt oftare fram som en strategi för stadsutveckling med potential att minska segregation samt öka stadens sociala sammanhållning. Samtidigt indikerar tidigare forskning att  konceptet präglas av olika synsätt gällande blandningens genomförande och konsekvenser.Denna rapport syftar därmed till att belysa hur social blandning representeras och konstrueras diskursivt av nyhetsmedia i två fall: Limhamns sjöstad, Malmö, samt Selma stad, Göteborg. Platserna kan ses som exempel på processer av områdesutveckling som på olika sätt syftar att uppnå ökad blandning i respektive område. Limhamns sjöstad utgör ett nytt exploateringsområde där både havsnära radhus och allmännyttiga hyresrätter konstrueras, medan Selma stad är ett befintligt bostadsområde klassat som “utsatt” som nu genomgår omvandling och förtätning med syfte att öka områdets blandning.

Studien bygger på en kritisk diskursanalys av nyhetsartiklar (n=63) publicerade mellan 2010-2024 som beskriver utvecklingen i områdena. Analysen visar hur diskurserna gällande social blandning skiljer sig mellan fallen där en ökad social blandning i mer resursstarka områden tenderar att ifrågasättas och problematiseras i nyhetsmedia, medan en ökad blandning i socioekonomiskt svagare områden istället tycks konstrueras som positivt och eftersträvansvärt. 

Studien visar därmed hur förståelsen för social blandning som koncept präglas av flertalet diskursiva inramningar, där olika ekonomiska, sociala och politiska narrativ bidrar till att definiera vilka former av blandning som anses som legitima och vilka som ifrågasätts.