Syftet med denna studie är att undersöka vad gymnasielärare i svenskämnet anser om ljudböcker, digitala och analoga texter i läsundervisningen, samt på vilka sätt lärare anser att dessa ska användas för att främja svenskundervisningens läsning. Studien kan också ses som kunskapsinsamlare inför framtida yrke som svensklärare, men också som grund att bygga vidare på med kunskap kring läsningens för- och nackdelar inom den ständigt utvecklande digitaliseringen. Det är allmänt känt att läsförmågan hos elever i svensk grundskola har sjunkit de senaste 20 åren, samtidigt som läsningen på fritiden minskat alltmer (Vinterek et, al. 2019). Denna uppsats lyfter främst ljudboksanvändandet och digital läsning, då dessa inom multimodal teori anses bidra till att stärka elevernas meningsskapande (Magnusson,2014). Studiens metod består av digitala intervjuer och telefonintervjuer. Undersökningen utgår ifrån deskriptiv metod (Larsen, 2018), där empirin analyserats med hjälp av multimodal teori och sociokulturell teori. Resultatet visar att lärarna anser att den lingvistiska modaliteten dominerar i undervisningen tillsammans med den auditiva. Det är främst högläsning i kombination med analog läsning som nyttjas inom dessa modaliteter, men också ljudboken. De flesta lärare ställer sig positiva till att eleverna väljer ljudbok om den finns tillgänglig, men att den inte bör utesluta analog läsning på grund av den lingvistiska aspekten och av praktiska skäl gällande exempelvis citering och sidhänvisningar, när eleven ska arbeta med litteratur. Filmvisning används främst för att jämföra skönlitterära böcker med film och uppmuntra till gruppdiskussioner om innehåll, samt tydliggöra läsningsmål. Vid högläsning väljer lärare ofta att använda samma bok/ textutdrag för alla elever för att lägga grund för gruppdiskussioner, där lärandet sker tillsammans. Lärarna föredrar att eleverna använder dator när de ska läsa faktatexter eftersom funktionen att lyssna och läsa samtidigt finns tillgänglig för alla elever, medan skönlitterära texter helst nyttjas analogt, gärna i kombination med högläsning. För att främja läsningen på gymnasiet anser lärarna att det behövs mer tid för själva läsaktiviteten och mindre på bedömning.