Denna kvalitativa studie har som syfte att analysera och beskriva förskollärares uppfattningar om kön samt undersöka vilka utmaningar förskollärare upplever i arbetet med kön i förskolan. Utgångspunkten i vår studie var det uttalade uppdraget i förskolans läroplan om att förskolan ska erbjuda en utbildning där varje barn ska ha möjligheter till utveckling och lärande oberoende könstillhörighet (Skolverket, 2018). Trots det uttalade uppdraget visade en rapport från Skolinspektionen (2017) att förskolan är en plats där förskollärare reproducerar könsnormer. Det teoretiska perspektivet som vi använt är genusteori, där vi använder oss av Hirdmans (2003) genusteori och den socialkonstruktivistiska synen på kön. Vi har i studien använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, där vi intervjuat sex förskollärare. Efter insamlande av datamaterial kodade vi materialet genom en tematisk analys. När vi hade det färdigkodade materialet använde vi genusteori för att skapa en förståelse för innehållet. Resultatet visade att förskollärarna i studien ser kön som socialt konstruerat kopplat till förskolans verksamhet och att de utgår från den enskilda individen oberoende av könstillhörighet. Vidare lyfter förskollärarna att utmaningarna med arbetet med kön i förskolan är tid samt att det finns en yttre påverkan där vårdnadshavare och samhället är bärare av stereotypa normer. Slutsatserna visar att förskollärare ser kön kopplat till förskolans verksamhet som socialt konstruerat, men att barnen fortfarande kan bemötas olika utifrån olika förskollärares förväntningar på respektive kön. Förskollärarna uttrycker att vårdnadshavarna begränsar barnen utifrån kön vilket ställer höga krav att förskollärarna ska bredda barnens perspektiv utanför normen. Tidsbristen kan försvåra ett arbete med kön där normer kan upprätthållas och reproduceras.