Den fria leken har en central roll i förskolans verksamhet men också utifrån läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Tidigare forskning har visat att förskollärares deltagande i barns fria lek många gånger begränsas till en mycket liten del av barnens totala tid av fri lek. I denna studie genomfördes semistrukturerade intervjuer för att undersöka hur förskollärare uppfattar sin betydelse i barns fria lek. Genom deduktiv analys har datan analyserats utifrån begreppen deltagande positionering, ledande positionering och passiv positionering. Resultatet har sedan diskuterats utifrån sociokulturell teori. Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen och scaffoldning blir centrala då lärande och utveckling i förskolan sker i en social kontext tillsammans med andra. I resultatet framgår att samtliga förskollärare i studien anser att den fria leken är central för barns utveckling. För att möjliggöra lärande genom leken är en flexibilitet i positioneringen nödvändig för att bidra till att barnen lyckas i sina sociala relationer i den fria leken. Studien visar att det finns utmaningar i att skapa en samsyn i arbetslaget kring arbetssätt, eftersom förskollärare ibland har olika uppfattningar om vad fri lek är samt vilken betydelse den har. Då lyfts vikten av att som förskollärare fungera som både informatörer och förebilder för att synliggöra den fria lekens betydelse i verksamheten.