Denna studie undersöker hur förskollärare integrerar hållbar utveckling och naturvetenskap i undervisningen, med fokus på deras strategier, samt de utmaningar och möjligheter som uppstår i detta arbete. Metoden som genomfördes var en kvalitativ, semistrukturerad intervju. Intervjuerna genomfördes med sex erfarna förskollärare med varierande erfarenhet av att undervisa i hållbar utveckling och naturvetenskap.

Resultaten visar att förskollärare ofta använder praktiska aktiviteter som kretsloppsprojekt, kompostering och utomhus utforskning för att koppla ihop idéer om naturvetenskap med olika dimensioner av hållbar utveckling. Förskollärarna använder digitala verktyg, naturmaterial och återvunna föremål för att förenkla abstrakta idéer för barn. Resultaten visar dock att integrationen av hållbar utveckling och naturvetenskap i undervisningen var inkonsekvent. Dessutom var fokuset främst på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling, medan de sociala och ekonomiska dimensionerna får mindre vikt vid undervisning.

De utmaningar som förskollärarna ofta möter är brist på ekonomiska resurser, brist på tid, begränsad ämneskunskap och utmaningar med att förenkla komplexa koncept för yngre barn. Studien visar att praktiska, intressebaserade aktiviteter bidrar till en effektiv integrering av hållbar utveckling och naturvetenskap i förskoleundervisning. Dessa metoder främjar nyfikenhet och hjälper barn att förstå abstraktahållbar utveckling koncept på engagerande och praktiska sätt. Möjligheter uppstår när förskollärare anpassar undervisningen utifrån barnens intresse, eftersom detta tillvägagångssätt fördjupar engagemang och nyfikenhet hos barnen. Samtliga förskollärare uttrycker sig en stor tilltro till barnens idéer, reflektioner och frågor kring naturvetenskapliga aktiviteter. De sistnämnda faktorerna är centrala för att vägleda planeringen av aktiviteter inom hållbar utveckling och naturvetenskap, vilket kan göra lärandet mer meningsfullt och relevant för barnen.