Denna uppsats undersöker upplevda uttalssvårigheter hos arabisktalande vuxna elever som lär sig svenska inom ramen för svenska för invandrare (sfi). Syftet är att identifiera de fonetiska och fonologiska utmaningar som dessa elever upplever att de har, samt att utforska de pedagogiska metoder som lärare säger att de använder för att effektivt förbättra elevernas uttal. Genom kvalitativ forskningsmetodik inklusive intervjuer analyseras data från både elever och lärare. Resultaten visar att fonologiska skillnader mellan svenska och arabiska, såsom vokal- och konsonantstruktur, samt prosodiska aspekter som tonlängd och betoning, utgör betydande hinder. Studien belyser även vikten av anpassade undervisningsstrategier som tar hänsyn till dessa skillnader för att förbättra uttalsförståelsen och minska kommunikativa missförstånd.