In international education policy, interest in teacher professional development has becomeincreasingly important as it is seen as a crucial aspect of raising student achievement and,by extension, national competitiveness in a global knowledge economy. Sweden serves asan interesting example following the decision of the Swedish parliament to introduce anational professional development program to raise the quality of teaching, improve edu-cational equity and strengthen the profession. In this study, the program is used as anintersection to examine teachers' professional development from an educational policy per-spective in relation to teachers' professional professionalism. This is done by applying apoststructural policy analytical approach called “What's the problem represented to be?”focusing on what problems the program is expected to solve and how it affects teacherprofessionalism. A number of government policy texts have been analyzed and the resultsshow that the policy texts consists of several problem representations of which the mainones being problems associated with the teaching quality, equity, profession and govern-ance. The solution presented is a national structure for professional development with in-creased state responsibility, standards, continuous development and increased influencefrom the profession linked to a merit system. The results show that contrasting ideologiesare in play at the same time, opening up opportunities for the development of teachers'professional knowledge base, but at the same time indicating a limitation of teachers' pro-fessional autonomy. It also shows that teachers’ professional development and their profes-sionalism seem to be evaluated from a neoliberal perspective where performance measuresand international comparisons help to shape the discourse on what characterizes teachingquality and equity.

I den internationella utbildningspolitiken har intresset för lärarnas kompetensutveckling bli-vit allt viktigare eftersom det ses som en avgörande aspekt för att höja elevernas resultatoch, i förlängningen, den nationella konkurrenskraften i en global kunskapsekonomi. Sve-rige tjänar som ett intressant exempel efter den svenska riksdagens beslut om att införa ettnationellt professionsprogram för att höja kvaliteten på undervisningen, förbättra utbild-ningens likvärdighet och stärka professionen. I den här studien används programmet somen skärningspunkt för att undersöka lärares kompetensutveckling ur ett utbildningspolitisktperspektiv i relation till lärares professionalism. Detta görs genom att använda en policy-analytisk ansats som kallas ’What's the problem represented to be?’ med fokus på vilkaproblem programmet förväntas lösa och hur det påverkar lärares professionalism. Ett antalstatliga policytexter har analyserats och resultatet visar att programmet utgörs av flera pro-blemrepresentationer varav de huvudsakliga är problem med undervisningskvaliteten, lik-värdigheten, professionen och styrningen. Lösningen som presenteras är en nationell struk-tur för kompetensutveckling med ökat statligt ansvarstagande, standarder, kontinuerlig ut-veckling och ökat inflytande från professionen kopplat till ett meriteringssystem. Resultatetvisar att kontrasterande ideologier är i spel samtidigt vilket öppnar möjligheter för utveckl-ing av lärares professionella kunskapsbas, men vittnar samtidigt om en begränsning av lä-rarnas inflytande och deras professionella autonomi och status. Det visar också att lärareskompetensutveckling och deras professionalism verkar utvärderas utifrån neoliberala för-tecken där resultat och internationella jämförelser bidrar till att forma diskursen om vadsom kännetecknar en hög undervisningskvalitet och likvärdighet