Flera studier visar hur det finns ett tydligt samband mellan elevers läsintresse och en omgivning där antingen föräldrar, syskon, vänner, lärare m.fl. uppmuntrat och inspirerat till läsning genom att rekommendera böcker, inbjuda till samtal om det lästa samt själva visa ett starkt läsintresse (se bl.a. Strommen & Mates, 2004; McKool & Gespass, 2009). På senare år har även influensers kommit att spela en viktig roll som läsande förebilder. En undersökning från SOM-institutet visar att på ett år har läsningen av tryckta böcker ökat med sex procentenheter samtidigt som 51 % av de tillfrågade i åldersgruppen 16-29 svarar att de läser tryckta böcker varje månad (Tattersall Wallin, Carlsson & Gunnarsson Lorentzen, 2022). Denna ökning kan kopplas samman med att innehåll om böcker ökat markant på sociala medier som TikTok och Youtube (se bl.a Merga 2021; Thomas, 2021).

I föreliggande konferensbidrag belyses och problematiseras gymnasieelevers erfarenheter och upplevelser av läsning på nätet utifrån en intervjustudie med 30 gymnasieelever. Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur ungdomars läsvanor och läsintresse påverkas av deras aktiviteter på sociala medier. Studien visar hur eleverna motiveras till läsning utifrån flera olika perspektiv och hur både influensers och andra läsare på nätet kan fungera som läsande förebilder som inspirerar också ungdomar som inte tidigare haft något läsintresse till läsning. Detta reser i sin tur frågor både om läsaridentiteter och agens samt rörande relationen mellan fritidsläsning och skolans undervisning om och med skönlitteratur.