Sammanfattning/Abstract

Danielsson Kristina, Giannopoulos Katina (2024). ”Mellan mjuka värden och hårda ramar”: En studie om några rektorers uppfattning av kvalitet, förståelse och den specialpedagogiska kompetensen inom det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Förväntat kunskapsbidrag

Studien har för avsikt att bidra med kunskap om hur skolledningen inom förskolan och skolan uppfattar och arbetar med begreppet kvalitet och hur denna uppfattning förmedlas till lärarna. Studien undersöker även hur några rektorer och specialpedagoger uppfattar lärares förståelse för det systematiska kvalitetsarbetet. Slutligen är syftet att undersöka i vilken omfattning den specialpedagogiska kompetensen nyttjas och i så fall hur kring de ovan nämnda begreppen.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur några rektorer samt specialpedagoger arbetar med och uppfattar begreppet kvalitet inom verksamhetens arbete, samt hur de förmedlar detta till verksamhetens personal. Denna studie ämnar även att undersöka hur några rektorer och specialpedagoger förmedlar och säkerställer förståelsen för det systematiska kvalitetsarbetet samt hur den specialpedagogiska kompetensen används för att tydliggöra och stödja detta arbete i förskolor och grundskolor.

Frågeställningar

• Hur definierar några rektorer och specialpedagoger begreppet kvalitet inom det systematiska kvalitetsarbetet, och hur förmedlar de denna till lärarna?

• Hur uppfattar några rektorer och specialpedagoger lärares förståelse för det systematiska kvalitetsarbetet?

• I vilken omfattning används den specialpedagogiska kompetensen för att tydliggöra kvalitetsbegrepp och främja förståelsen för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och grundskolor och i så fall hur?   

Teori

Studien har teoretisk förankring i verksamhetsteori och systemteori. Verksamhetsteorin betonar att mänskliga handlingar formas av och samtidigt bidrar till att förändra historiska och kulturella sammanhang. Teorin fokuserar på samspelet mellan mål, verktyg, regler och gemenskaper inom en verksamhet och ser spänningar som en katalysator för utveckling. Systemteori ser förskola och skola som ett komplext system, där olika nivåer, individ, grupp och organisation samverkar och förändras. För att framgångsrikt genomföra kvalitetsarbete måste alla aktörer ha en gemensam förståelse för information och motstånd ses som en möjlighet för utveckling. Båda teorierna understryker vikten av att förstå helheten för att skapa hållbara förändringar i förskolans och skolans arbete.

Metod

Studien använder en fenomenologisk, metodologisk ansats med kvalitativa intervjuer för att undersöka hur några rektorer uppfattar kvalitet och hur de förmedlar begreppet till verksamhetens lärare samt hur de säkerställer förståelse för syftet med systematiskt kvalitetsarbete. Vidare undersöks i vilken omfattning den specialpedagogiska kompetensen nyttjas inom området och i så fall hur. Intervjuerna genomfördes med rektorer från förskola och grundskola samt med specialpedagoger genom halvstrukturerade intervjuer. Frågorna syftade till att utforska deltagarnas subjektiva upplevelser och perspektiv. Urvalet gjordes strategiskt för att säkerställa relevanta och rika insikter. Datainsamlingen analyserades med en induktiv ansats, där teman framträdde genom en tematisk metod med kategorisering och kodning för att besvara forskningsfrågorna.

Resultat

Denna studie undersöker några rektorers och specialpedagogers uppfattning av kvalitetsarbete i förskolan och grundskolan samt hur begreppet kvalitet definieras och implementeras i praktiken. Resultaten visar att kvalitet uppfattas som ett mångdimensionellt begrepp, där likvärdighet, trygghet och relationell kompetens är centrala. Rektorerna betonar att kvalitetsarbetet bör baseras utifrån ett barnperspektiv och inkluderande undervisning, där trygghet och goda relationer är grundläggande för lärande. Samtidigt framkommer svårigheter i att koppla de dagliga pedagogiska aktiviteterna till teoretiska och didaktiska ramverk, vilket skapar osäkerhet kring hur undervisningens kvalitet ska definieras och mätas.  Vidare identifieras en utmaning i att mäta mjuka värden, som bemötande och relationer, vilket försvårar konkretiseringen av kvalitativ undervisning. Rektorerna uppfattar lärarnas förståelse för det systematiska kvalitetsarbetet som en utmaning, trots användningen av verktyg som arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och utvecklingsforum. Dessa verktyg anses vara en del av kvalitetssäkringsprocessen men ger begränsad insikt i den faktiska förståelsen av kvalitetsarbetet. Rektorerna arbetar utifrån en kommunalt etablerad modell där dokumentation och kontroll av lärarnas arbete är centralt, vilket speglar en top-down styrning. En rektor uttrycker frustration över externa politiska beslut som påverkar arbetet och leder till bristande lokal anpassning. En annan rektor betonar vikten av ett bottom-up tillvägagångssätt, där lärarna ges frihet att anpassa arbetet utifrån barnens behov. Slutligen framhåller rektorerna att kvalitetsmått i förskolan är svåra att definiera och bör mätas kvalitativt snarare än kvantitativt. Studien undersöker även hur specialpedagogisk kompetens används inom det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan och grundskolan. Resultaten visar en varierande tillämpning av specialpedagogens roll i kvalitetsarbetet. Specialpedagogen betraktas både utifrån en central aktör samt till att ha en mer begränsad roll, där dess arbete främst har en handledande roll eller fungerar som en bollplanksinsats. Skillnaderna speglar olika tolkningar på hur specialpedagogisk kompetens kan nyttjas i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen har en betydande roll i att främja likvärdighet och kvalitet i undervisningen. Genom att kombinera förebyggande insatser och pedagogiskt stöd bidrar specialpedagogen till att skapa inkluderande lärmiljöer samt stärka både barns, elevers samt lärares utveckling. Uppdraget innefattar att analysera och utveckla verksamheten på organisations-, grupp- och individnivå, säkerställa kvaliteten i stödinsatser samt agera som en kvalificerad samtalspartner. Enligt Skollagen (SFS 2010:800) och Skolverkets föreskrifter ska specialpedagogen arbeta för att utveckla lärmiljöer, leda kollegialt lärande och bidra till att utbildningen tar hänsyn till alla barns och elevers behov. Även om det inte står framskrivet att specialpedagogisk kompetens måste användas i det systematiska kvalitetsarbetet, kan ett sådan kompetens vara till stöd för lärare i kvalitetsarbetet. Bristande förståelse för det systematiska kvalitetsarbetets syfte och process kan leda till obalans och ineffektivitet i skolorganisationer. Här skulle specialpedagogen kunna spela en nyckelroll genom att rikta relevant fortbildning och bidra med kompetens för att öka förståelsen och effektiviteten i kvalitetsarbetet.  Nyckelord förståelse, kvalitet, ledning, specialpedagogens roll, systematiskt kvalitetsarbete