Sammanfattning/Abstract

Karlström, Izabela & Åkesson, Saja (2025). Återhämtning – det komplexa uppdraget. En studie om lärare och specialpedagogers syn på återhämtning som stödinsats i undervisningen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  

Förväntat kunskapsbidrag

Studien har som ambition att lyfta fram lärares och specialpedagogers syn samt erfarenheter av återhämtning som stödinsats i undervisningen. Detta kunskapsbidrag belyser ett relativt outforskat område inom den svenska skolkontexten, baserat på lärares och specialpedagogers syn och erfarenheter i sin profession när det gäller barn och ungas återhämtning i undervisningen. Ökad kunskap och förståelse för återhämtning utifrån specialpedagogers och lärares perspektiv kan bidra med värdefull information till verksamma inom området och samtidigt lyfta fram befintliga kunskapsluckor som kan motivera vidare forskning. 

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att skildra lärares och specialpedagogers syn och erfarenheter av återhämtning som stödinsats i undervisningen för elever i grundskolans tidigare år (F-3). Studien undersöker vilka faktorer som påverkar deras beslut om återhämtningsinsatser samt hur dessa insatser följs upp och utvärderas.  

 För att uppnå detta syfte kommer följande forskningsfrågor att besvaras: 

·     Vad är lärares och specialpedagogers syn och erfarenheter av återhämtning som stödinsats i undervisningen? 

·     Vilka faktorer påverkar beslutet som lärare och specialpedagoger tar om vilken form av återhämtning som används? 

·     Hur upplever lärare och specialpedagoger att återhämtning som stödinsats följs upp och utvärderas? 

Teori

Systemteori tillämpas i studien för att belysa hur återhämtning i skolan kan förstås som en dynamisk process där olika faktorer, såsom skolmiljö, samhälle och individens resurser, samverkar och påverkar varandra. Genom systemteorins helhetsperspektiv betonas att lärande och välmående inte kan ses isolerat, utan är beroende av ett komplext samspel mellan olika nivåer. Känsla av sammanhang (KASAM) förklarar hur individen hanterar stress och utmaningar genom en upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Lärarens förmåga att skapa respektfulla och stödjande relationer lyfts fram med stöd i relationsteorin, vilket är centralt för att främja elevernas lärande och återhämtning.

Metod

Studien tillämpade en mixad metodansats med både kvantitativa och kvalitativa inslag. Den kvantitativa delen använde en enkät för att kartlägga förekomsten av återhämtningsmetoder i undervisningen och identifiera potentiella intervjupersoner. Den kvalitativa delen baserades på semistrukturerade intervjuer i syfte att ge en djupare förståelse av specialpedagogers och lärares perspektiv. Datainsamlingen och analysen genomfördes med en induktiv ansats. 

Resultat

Resultaten visar att eleverna har ett behov av återhämtning under undervisningen och att stödinsatsen är komplex eftersom förmågan att återhämta sig är individuell. Detta medför att lärare och specialpedagoger behöver besitta en bred repertoar av olika återhämtningsmetoder. Samverkan mellan dessa professioner är nödvändig för att tillgodose elevernas behov av återhämtning, och resultaten visar att beslutsfattandet oftast sker av läraren. Lärmiljön och lärarens kompetens i relationen är avgörande för elevernas möjlighet att hitta en lösning som gynnar deras återhämtning. Uppföljning och utvärdering av stödinsatsen sker i synnerhet när elever har ett åtgärdsprogram eller en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF)[1]. I andra fall är uppföljning och utvärdering beroende av lärarens förmåga att använda sin fingertoppskänsla som en del av systemet. 

Specialpedagogiska implikationer

Specialpedagoger har en central roll i att utveckla en hållbar skolorganisation där återhämtning integreras som en stödinsats i undervisningen, samt i att säkerställa att detta arbete följs upp och utvärderas på både individ-, grupp- och organisationsnivå. För att främja välmående och lärande krävs ett systematiskt, helhetsinriktat och tvärprofessionellt arbetssätt som omfattar hela skolmiljön, där elever, lärmiljö och personal samverkar för att skapa optimala förutsättningar.