Flickor presterar bättre än pojkar i alla skolämnen i årskurs 9 med undantag för ämnet idrott och hälsa. Denna studie undersöker huruvida det finns en signifikant betygsskillnad mellan könen i idrott och hälsa under de senaste 30 åren samt vad skillnaderna kan bero på. Med hjälp av Hirdmans genusteori diskuterades dikotomi, reproduktion av genusordningen och utmaningen av genussystemet i idrott och hälsa. Studien baseras på betygsstatistik från fem olika läsår inom tre olika läroplaner. För att bearbeta det statistiska underlaget användes Mann-Whitney U-test och p-värdet sattes till p ≤ 0.05.

Resultaten visar att pojkar har fått högre betyg i idrott och hälsa under samtliga fem undersökta läsår. Skillnaden minskade över tid fram till sista undersökta läsår där skillnaderna återgick till en nivå liknande de på 90-talet. Analysen visar att flickor har behövt gå emot fler könsnormer för att kunna prestera fullt ut i idrott och hälsa. Slutsatsen pekar på att motivation till ämnet idrott och hälsa kan vara den största anledningen till betygsskillnad mellan pojkar och flickor. Skillnaden i motivation i idrott och hälsa kan vara baserad på olika könsnormer och förväntningar mellan könen.