Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) är en form av depression som inträffar inom det första året efter förlossning och drabbar 10–15 % av kvinnor världen över. Symtom inkluderar nedstämdhet, sömnproblem och svårigheter att knyta an till barnet, vilket påverkar både moderns och barnets välbefinnande. Riskfaktorer omfattar prenatal depression, låg självkänsla och brist på socialt stöd. Obehandlad PPD har negativa konsekvenser och innebär ekonomiska påfrestningar för hälso- och sjukvårdssystemen. Med stöd av ramverk som Hendersons teori och Fundamentals of Care (FoC) är omvårdnad avgörande för att möta de grundläggande behoven hos kvinnor med PPD, med syftet att återställa deras känsla av trygghet och självkänsla genom ett holistiskt tillvägagångssätt. Personcentrerad vård, med fokus på att anpassa individuella insatser efter varje kvinnas specifika behov, är en central strategi i hanteringen av PPD.

Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av postpartumdepression.

Metod: En litteraturstudie med kvalitativ metod användes för att utforska och beskriva kvinnors upplevelser av PPD. Artiklarna i litteraturstudien analyserades med en modifierad kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Resultatet baseras på tolv vetenskapliga kvalitativa artiklar. Analysen identifierade tre kategorier och sju underkategorier: Förlust av självkontroll, Behov av familje- och socialt stöd samt Hinder för att söka hjälp.

Konklusion: PPD påverkar kvinnors psykologiska, fysiska och sociala välbefinnande påtagligt. Hinder som begränsad kunskap om PPD, otillräcklig diagnostik och brist på effektiv behandling hindrar kvinnor från att söka hjälp. Detta belyser det akuta behovet av utbildning och förbättrad tillgänglighet till hälso- och sjukvårdsstöd för kvinnor med PPD.

Nyckelord: kvinnor, postpartumdepression (PPD), postnatal depression, stöd, upplevelser.

Background: Postpartum depression (PPD) is a form of depression that occurs within the first year after childbirth, affecting 10-15 % of women worldwide with symptoms such as sadness, sleep disorders, and difficulty bonding with the infant, affecting both maternal and infant well-being. Risk factors include perinatal depression, low self-esteem, lack of social support. Untreated PPD has negative consequences and imposes economic burdens on healthcare systems. Guided by frameworks such as Henderson's theory and FoC, nursing care is essential for addressing the fundamental needs of women experiencing PPD, aiming to restore their sense of security and self-esteem through a holistic approach. Moreover, person centered care emphasizing tailoring individualized interventions tailored to meet each women's specific needs constitutes a cornerstone in managing PPD. 

Purpose: to describe women’s experiences of PPD.

Method: The literature review applied a qualitative method to explore and describe women’s experience of PPD. The articles of the literature review were analyzed using a modified qualitative content analysis.

Result: The findings are based on twelve qualitative scientific articles. The analysis identified three main categories and seven subcategories: Loss of self-control, Need for family and social support, and Barriers to seeking help.

Conclusion: PPD significantly impacts a woman's psychological, physical and social well-being. Barriers such limited knowledge about PPD, inadequate diagnosis and lack of effective treatment prevent women from seeking help. This highlights the urgent need for education and improved accessibility to healthcare support for women with PPD.

Keywords: experiences, postpartum depression (PPD), postnatal depression, support, women.