Problemlösning ger inte bara elever förutsättningar för att utveckla matematiska kunskaper utan det bidrar också med medel för att i framtiden bli goda problemlösare med flera möjliga strategier. Studiens syfte är att kartlägga vilka problemlösningsstrategier som läroböcker erbjuder och hur de förändras mellan årskurserna fyra, fem och sex. Syftet besvaras av frågorna: Vilka strategier är mest förekommande i läroböckerna? Vilka strategier saknas helt i läroböckerna? Hur fördelar sig strategierna för årskurs fyra, fem och sex?

De problemlösningsstrategier som lyfts fram är välja en eller flera operationer att arbeta med, rita bilder, söka mönster, arbeta baklänges, göra lista, skriva upp en ekvation, dramatisera situationen, göra en tabell eller ett diagram, gissa och pröva, lösa ett enklare problem och använda laborativa material eller modeller. Studien utgick från en deduktiv analys utifrån den teoretiska teorin. Den tidigare forskningen visade att läroböcker innehåller för få uppgifter som klassas som problemuppgifter, vilket bekräftar våra resultat. Den här studiens resultat kan till synes se ut att innefatta en stor förändring mellan årskurserna 4-6, men vid en närmare analys av den procentuella förändringen så är den inte så omfattande, vilket beror på studiens val av avgränsning till två kapitel.