Syftet med den här studien är att undersöka gymnasieelevers uppfattningar av falska nyheters konsekvenser med hjälp av en fenomenografisk ansats, samt att diskutera vilka implikationer deras uppfattningar kan få för undervisningen i samhällskunskap. 

Elevernas svar av konsekvenser av falska nyheter kristalliserades i sex kategorier, som representerar både konkret och abstrakt nivå av uppfatning av ett fenomen. Kategorierna är ordnade hierarkiskt. De första tre kategorierna belyser konkret uppfattning och de sista tre nämnda representerar en abstrakt uppfattning, som ligger på en högre kognitiv nivå. De sex kategorierna är: påverkan på individen (individens rykte individens säkerhet och hälsa), ekonomiska konsekvenser (konsekvenser för företag, konsekvenser för individer, konsekvenser för landet), påverkan på säkerhet (vardagliga konflikter, konflikter som hotar Sveriges säkerhet), opinionsbildning (åsikter i allmänhet, misstro),  påverkan på journalistiken och medier (begränsningar av pressfrihet, misstro till medier, statlig propaganda och dold propaganda), politiska konsekvenser (utrikespolitiska, valpåverkan). 

Eleverna nämnde de flesta konsekvenser som falsk nyhetsspridning kan leda till, som forskare har varnat oss om.