Att lära eleverna att läsa är en av de viktigaste uppgifterna i skolans första årskurser. Läsning är ett omdebatterat ämne där åsikterna i hur läsinlärningen ska se ut och vilka läsinlärningsmetoder som är mest gynnsamma är varierande. Denna studie avser att undersöka läsinlärning och vilka läsinlärningsmetoder lågstadielärare säger sig använda. Samt hur lärare arbetar med avkodning och språkförståelse i utvecklandet av läsning. Frågeställningarna som preciserar syftet är: Vad är viktiga faktorer för elevers läsinlärning enligt lärare?, Vilka läsinlärningsmetoder använder lärare? samt Hur arbetar lärare med elevers avkodning och språkförståelse i relation till läsning?

Studien avser en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer, där en tematisk analys används för att kategorisera materialet till teman som svarar på studiens frågeställningar. Den teoretiska utgångspunkt som genomsyrar studien är The simple view of reading.

Studiens forskningsöversikt redogör för relevanta teman där studier och avhandlingar presenteras med syfte att ge en översikt på området läsning och läsinlärning. Avsnittet redogör för lärares utformning av läsundervisning, olika läsinlärningsmetoder, faktorer som påverkar läsinlärningen samt läsning utifrån föreliggande studies teori The simple view of reading. Forskningsöversikten visar att läsundervisning bör vara lustfylld och anpassas till elevernas nivåer där läsinlärningsmetoder bör varieras och kombineras för att passa eleverna. Det framgår även att The simple view of reading är betydelsefull för att förstå läsning och för att därmed motverka lässvårigheter.

Resultatet visar att lärarna ansåg att viktiga faktorer för elevers läsinlärning är deras lust och glädje, undervisning i läs- och skrivinlärning och att nivåanpassa undervisningen. De vanligaste läsinlärningsmetoderna är ljudmetoden och bornholmsmetoden (syntetiska metoder), men det framgår att en kombination av olika metoder är viktigt. Vad gäller hur lärare arbetar med avkodning och språkförståelse sker det kontinuerligt i undervisningen, även vid tillfällen då lärarna själva inte skulle relatera det till dessa begrepp. Slutsatserna som dras är således att en kombination av olika läsinlärningsmetoder gynnar elevernas läsinlärning, även om syntetiska metoder som ljudmetoden var mest framträdande. Det framgår även att en förståelse för läsning som faktorerna avkodning och språkförståelse kan gynna elevernas läsinlärning då läraren får en förståelse för vilka delar av läsningen som brister.