I denna studie undersöks hur tjänstebeteckningen för de som tänks arbeta på en s.k. ”språkverkstad” inom en högskola eller ett universitet benämns samt hur yrkesrollen konstrueras i platsannonser för lediga tjänster till några av de språkverkstäder som finns på landets lärosäten. Materialet är insamlat under år 2022 och har lämnats ut av sex olika lärosäten och består av totalt 65 platsannonser utlysta mellan åren 2009 och 2022. Syftet är att undersöka hur yrkesrollen konstrueras samt att diskutera hur den eventuellt förändrats över tid och skiljer sig mellan olika lärosätens språkverkstäder, för att därigenom söka fylla en liten del av den kunskapslucka som råder kring dessa verksamheter. Det teoretiska ramverket utgår från socialkonstruktivistisk och diskursanalytisk teori. Metodologiskt bearbetas hela eller delar av materialet genom dels kvantitativ, dels kvalitativ innehållsanalys varpå det teoretiska ramverket används övergripande för att tolka vad som framkommit av bearbetningarna. Resultatet visar bland annat att tjänstebeteckningarna för de som arbetar på en språkverkstad varierar mer nationellt än lokalt. Vidare visar resultatet på viss samstämmighet, såväl som viss variation, i vad som efterfrågas av den ideala sökanden till de platsannonser som undersöks i denna studie samt hur uppdraget som språkhandledare beskrivs. Sådant som språkverkstadens organisatoriska hemvist samt huruvida man uppfattar rollen som en som främst är inriktad mot språk respektive pedagogik tycks ha en inverkan på vad respektive lärosäte anser önskvärt av den presumtiva sökanden till dessa tjänster. Utöver det spelar också externa och interna faktorer så som övergripande samt lokala styrdokument in i hur rollen konstrueras och benämns.