Syftet med delstudie 3 har varit att undersöka hur det har gått med delprojektet Barn i behov av stöd utifrån en NPF-liknande problematik och piloterna Barnets bästa-hjulet och samordningsfunktion, samt Familjecentralsliknande arbetssätt 0–18 år inom ramen för utvecklingsarbetet Tillsammans för barnens bästa i Sörmland. Fokus har varit på vilka målsättningar delprojektet och piloterna haft, framgångsfaktorer och hinder samt vilka förbättringsförslag som har funnits för det fortsatta arbetet, allt i linje med det förändringsteoretiska perspektivet i hela utvecklingsarbetet. Delrapport 1 berörde initiering och uppstart av utvecklingsarbetet och delrapport 2 fokuserade på den aktiva fas som följt efter uppstarten med konkretisering och pilotprojekt.

Datamaterialet i delstudien består av gruppintervjuer och individuella halvstrukturerade intervjuer, samt dokumentation om delprojektet och piloterna. Detta utgör de grundläggande källorna för datainsamling. Sex fokusgruppsintervjuer och två individuella intervjuer med sammanlagt 24 personer, som arbetade med delprojektet och piloterna, genomfördes via Teams under perioden 8 mars – 4 juni 2024. Urvalet av intervjupersoner baserades på personernas involvering i delprojektet och piloterna. De intervjuade personerna kallas ”deltagare” i resultatredovisningen.

Resultatet visar en hel del intressanta aspekter. En återkommande och central reflektion utifrån samtliga intervjuer i samtliga delprojekt är att kontexten för en satsning påverkar hur den gestaltas. Satsningen är inte bara delprojektet och piloterna i sig utan var i organisationen det genomförs och i vilket sammanhang. En annan viktig aspekt från intervjuerna är den betydelse och roll processledarna har haft under processen. Att ha tillgillgång till processledarna och kommunikationen med dem inom ramen för utvecklingsarbetet Tillsammans för barnens bästa i Sörmland under processen gång anses vara en viktig framgångsfaktor.

Några av projekten har haft större frihet än vad som är brukligt i utvecklingsprojekt, främst inom delprojektet. Det har inte funnits färdigformulerade delmål att verka mot, vilket har inneburit att olika idéer till bryggor mellan organisatoriska mellanrum belysts på olika platser. Denna kreativitet har varit en tillgång och en utmaning i delprojektet och piloterna.

Utifrån intervjuer och befintlig dokumentation avseende delprojektet och piloterna är en generell rekommendation att identifierade framgångar, hinder och förbättringsförslag tas som utgångspunkt för det vidare förbättringsarbetet. Detta gäller både för nuvarande och kommande aktiviteter med liknande syften som delprojektet och piloterna i Sörmland, och för implementeringsarbeten i relation till den framtagna samverkansmodellen. Våra rekommendationer baserade på studiens resultat är följande:

1. Ge pedagoger kompetensstöd i att hålla svåra samtal med vårdnadshavare, erbjud handledning för lärare på fler ställen och höj och säkra kunskaperna om NPF.
2. Ha tålamod för utvecklingsarbeten och fortsätt med uthålligheten och tajmingen i sådana aktiviteter. Tålamod och uthållighet är en viktig aspekt när det händer mycket under tidspress och kan möjliggöra att arbetet blir ännu bättre framöver.
3. Fundera över de involverade professionernas behov av tid i linje med vad som förväntas av dem. Hög arbetsbelastning hos professionerna i vissa sammanhang och tillfällen kan innebära att goda exempel inte kan bli implementerade på den nivå som önskas.  
4. Ha goda relationer med föräldrar i aktiviteter som exempelvis föräldrakvällar, se även till att ha sådana forum för föräldrar på en neutral plats, och informera om dem i god tid innan.
5. Skapa processer och mekanismer som ser till att besluten följs på alla berörda nivåer, i beslut med flera parter.  
6. Säkra samverkan genom gemensamma rutiner och avsatta tider.
7. Prioritera kommunikation i den egna organisationen och till den politiska ledningen, eftersom det finns en inneboende spänning i att prova nya arbetssätt när resurserna inte räcker för att möta behoven.
8. Ha tillräcklig dokumentation för att kunna nå och involvera nya människor med intresse och vilja för sådana aktiviteter såsom delprojektet och piloterna.
9. Skapa kontinuerliga mötesplatser mellan organisationer, för att öka professionernas tillit till varandra, skapa goda förutsättningar för att få hjälp i ärenden och främja utveckling av vidare samverkan.
10. Gör det möjligt för andra verksamheter i länet att ta del av lärdomar och att få komma på studiebesök eller att få en presentation av pilotverksamheterna.