Denna studie undersöker hur nordiska banker anpassade sina riskhanteringsstrategier som svar på COVID-19-pandemin, med särskilt fokus på Swedbank (Sverige), DNB (Norge) och Danske Bank (Danmark) under perioden 2017–2023. Analysen fokuserar på bankernas hantering av kreditrisk, likviditetsrisk och kapitaltäckning i en ekonomisk miljö präglad av osäkerhet och förändrade regulatoriska krav.

Swedbank uppvisar en stabil, men tidvis volatil, kapitaltäckningsgrad, vilket indikerar medvetna insatser för att förstärka bankens finansiella motståndskraft under osäkra förhållanden. Trots vissa variationer i avsättningarna för kreditförluster hanterade banken dessa effektivt och upprätthöll en överlag konsekvent linje i sin kreditriskhantering. DNB uppvisade en hög och stabil kapitaltäckningsgrad, liksom en stabil skuldsättningsgrad, vilket återspeglar en konservativ och robust strategi för riskhantering. Även om DNB mötte variationer i sina kostnader för kreditförluster kunde banken hantera dessa effektivt med hjälp av omfattande finansiella buffertar. Danske Bank, som hade den lägsta kapitaltäckningsgraden av de tre bankerna, visade på en mer flexibel strategi för att hantera kreditförluster och anpassa sig till de ekonomiska utmaningarna.

Under pandemin justerade samtliga tre banker sina strategier för att möta de ökade riskerna och de förändringar som skedde i den regulatoriska miljön. Swedbank prioriterade att stärka sin likviditet genom att öka sina innehav av högkvalitativa likvida tillgångar (HQLA), emittera långfristiga skulder och säkerställa att dess likviditetstäckningsgrad (LCR) låg över regulatoriska krav. DNB bibehöll en balanserad likviditetsposition och stabil finansiering genom att anpassa sig till centralbankens policyförändringar, samtidigt som banken upprätthöll en positiv netto stabil finansieringsgrad (NSFR). Danske Bank förbättrade sin likviditet genom att stärka både LCR och NSFR, vilket demonstrerar bankens förmåga att hantera likviditetens utmaningar med hjälp av en stark finansieringsbas.

Skillnaderna i bankernas avkastning på eget kapital (ROE) och avkastning på genomsnittliga tillgångar (ROAA) illustrerar deras varierande strategier för riskhantering. Swedbank, med högre riskexponering, uppnådde den högsta lönsamheten men uppvisade också större volatilitet. DNB:s stabila ROE och ROAA indikerar en mer konservativ strategi som framgångsrikt balanserade risk och avkastning. Danske Bank redovisade en stabil, men relativt sett lägre, lönsamhet, vilket speglar bankens mer försiktiga strategi för kapitalallokering.

This thesis explores how Nordic banks adjusted their risk management strategies in response to the COVID-19 pandemic, focusing on Swedbank (Sweden), DNB (Norway), and Danske Bank (Denmark) during the period 2017–2023. The study analyzes the banks' approaches to managing credit risk, liquidity risk, and capital adequacy in an environment of increased economic uncertainty.

Swedbank exhibited a stable yet occasionally volatile capital adequacy ratio, suggesting deliberate measures to strengthen its financial position during uncertain times. The bank managed credit losses effectively, maintaining consistency despite some variation in credit loss provisions. DNB maintained a high and steady capital adequacy ratio alongside a stable leverage ratio, reflecting a conservative and robust risk management approach. While DNB experienced greater fluctuations in credit loss costs, these were effectively mitigated by its strong financial buffers. Danske Bank, with the lowest capital adequacy of the three, employed a flexible approach to managing credit losses and adapting to economic challenges.

During the pandemic, all three banks revised their strategies to tackle heightened risks and regulatory changes. Swedbank prioritized high-quality liquid assets (HQLA), bolstered its liquidity through long-term debt issuance, and ensured its liquidity coverage ratio (LCR) exceeded regulatory requirements. DNB concentrated on maintaining a balanced liquidity position and stable funding, adjusting to central bank policies while preserving a positive net stable funding ratio (NSFR). Danske Bank enhanced its LCR and NSFR, demonstrating readiness to address liquidity challenges through a strong funding base.

Differences in the banks' return on equity (ROE) and return on average assets (ROAA) illustrate their distinct risk management approaches. Swedbank, with higher risk exposure, achieved the highest profitability but also faced greater volatility. DNB’s consistent ROE and ROAA point to a more conservative and stable strategy, balancing risk and returns effectively. Danske Bank, with a more cautious approach to capital allocation, recorded steady but lower profitability.

In summary, Swedbank focused on credit risk and maintaining high capital adequacy, DNB prioritized liquidity risk and financial stability, while Danske Bank adopted a flexible approach to address external economic pressures. This comparative analysis sheds light on the adaptive strategies employed by Nordic banks during the pandemic and their impact on financial resilience and stability.