Svenskundervisning ska stimulera elever till ett ökat läsintresse (Skolverket, u.å.). Ett läsintresse i termer av engagemang, såsom en vilja att befinna sig i en läsande situation, kan leda till att ungdomar läser fiktion. Att ungdomar läser fiktion kan i sin tur bidra till att de utvecklar sin läskompetens och ger dem såväl nya perspektiv i livet (Nussbaum, 1998) som rika estetiska upplevelser (Rosenblatt, 2002). I en rapport från Skolinspektionen (2012) framkommer dock att undervisningen brister när det gäller stimulera elever till ett ökat läsintresse. Alltför ofta skedde ’läsning utan lust” framgår det i denna granskning och elever uppgavs sällan få vara delaktiga litteraturundervisningens upplägg eller val av litteratur.

Hur engagemang vid fiktionsläsning inom ramen för svenskundervisning i årskurs 7–9 kan främjas är således en viktig sak att belysa och i linje med vad denna studie syftar till. Föreliggande studie genomförs med teoretisk utgångspunkt i hermeneutisk fenomenologi (Bengtsson, 2013; Gadamer, 1997; Ricœur, et al., 1993) samt teorier om pedagogik och undervisning framtagna av Alexander (2008), med fokus på undervisningens struktur och kommunikation. Metod som tillämpas är klassrumsobservationer (Denscombe, 2009). Empirin analyseras tematiskt (Braun & Clarke, 2006, 2019). 

I aktuell presentation kommer jag att belysa hur engagemang ter sig kunna skapas fram av lärare och elever i en undervisningspraktik. Med exempel från klassrumsobservationer genomförda i svenskundervisning i en klass i årskurs 8 kommer jag att presentera hur engagemang syns kunna främjas av möten mellan lärare och elever i en dialogisk undervisning. Också hur engagemang verkar kunna gynnas av möten med andra perspektiv kommer att belysas, dels genom möten med andra i samtal om fiktion, dels genom möten med fiktion som erbjuder insikt i andra livsvärldar.   

Nyckelord    

Läsengagemang, fiktion, svenskundervisning, lärare, elever.  

Källförteckning

Alexander, R. (2008). Essays on Pedagogy. Routledge

Bengtsson, J. (2013). With the Lifeworld as Ground. A Research Approach for Empirical Research in Education: The Gothenburg Tradition. Indo-Pacific Journal of Phenomenology, 13, 1-18. https://doi.org/10.2989/IPJP.2013.13.2.4.1178

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3, 77-101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

Braun, V., & Clarke, V. (2019). Reflecting on reflexive thematic analysis. Qualitative Research in Sport, Exercise and Health, 11(4), 589-597. https://doi.org/10.1080/21596766X.2019.162886

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskalig forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur. 

Gadamer, H. (1997). Sanning och metod (i urval). Daidalos.

Nussbaum, M. (1998). Cultivating humanity. Liberal Education, 84(2). https://primo.library.ju.se/permalink/46JUL_INST/4sim71/cdi_proquest_reports_209821285 

Ricœur, P., Kemp, P., Kristersson Uggla, B., & Fatton, M. (1993). Från text till handling: en antologi om hermeneutik. B. Östlings bokförlag. Symposion. 

Rosenblatt, L.M. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Studentlitteratur.

Skolinspektionen. (2012). Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7–9. Rapport 2012:10. Skolinspektionen. https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2022/lasframjande-arbete-i-grundskolan/

Skolverket (u.å.). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr22-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet