Denna studie undersöker hur förändringar i ränteläget påverkar den svenska bostadsmarknaden underperioden 2005 till och med tredje kvartalet 2024, med särskilt fokus på skillnader mellan kommunermed hög och låg mediannettoinkomst samt olika bostadstyper (bostadsrätter och villor). Genom enempirisk analys baserad på paneldata från Sveriges kommuner används regressionsmodeller medfasta effekter för att identifiera samband mellan räntelägets effekt på variationen i bostadspriser ochantalet sålda bostäder. 

Studiens resultat visar att en räntehöjning både leder till minskade priser men också ett minskat antalsålda bostäder. Dessa resultat är statistiskt signifikanta. Resultatet visar inga starka belägg för att enförändring i ränteläget har olika effekt på den procentuella prisförändringen beroende på om det ären bostadsrätt eller en villa. Däremot syns en mer framträdande skillnad gällande effekten på denprocentuella förändringen av antalet sålda bostadsrätter respektive villor av en förändring i ränteläget.Vid vidare fördjupning av analysen uppvisar höginkomstkommuner större känslighet förränteförändringar när det gäller villor. Vad gäller bostadsrätter visar koefficienterna attlåginkomstkommuner har en mer negativ påverkan avseende antalet sålda bostadsrätter samt deraspriser, det finns dock inte tillräckliga belägg för att dra en slutsats om det sistnämnda då skillnadeninte visade sig vara av statistisk signifikans. Studien belyser också att psykologiska faktorer, såsomförlustaversion och besittningseffekt, har en eventuell samverkan med ekonomiska faktorer ochbidrar till att förklara trögheter på bostadsmarknaden vid förändringar i ränteläget.

This study examines how changes in interest rates affect the Swedish housing market during theperiod from 2005 to the third quarter of 2024, with a particular focus on differences betweenmunicipalities with high and low median net income as well as different types of housing(condominiums and detached houses). Through an empirical analysis based on panel data fromSwedish municipalities, fixed-effects regression models are used to identify the relationship betweeninterest rate changes and variations in housing prices and the number of properties sold.

The study’s results show that an interest rate increase leads to both lower prices and a decrease in thenumber of properties sold. These results are statistically significant. However, the findings do notprovide strong evidence that changes in interest rates have a different effect on the percentage changein price depending on whether the property is a condominium or a detached house. On the other hand,a more distinct difference is observed in the percentage change in the number of condominiums soldcompared to single-family houses in response to interest rate changes. A deeper analysis reveals thathigh-income municipalities exhibit greater sensitivity to interest rate changes when it comes todetached houses. Regarding condominiums, the coefficients indicate that low-income municipalitiesexperience a more negative impact on the number of condominiums sold and their prices. However,there is insufficient evidence to draw a conclusion about the latter, as the difference was not found tobe statistically significant. The study also highlights that psychological factors, such as loss aversionand the endowment effect, may interact with economic factors and contribute to explaining marketrigidities in the housing sector in response to changes in interest rates.