Den digitala miljön har medfört att användningen av de traditionella medierna så som brevutskick, tidningar och tv i marknadsföringssyfte har minskat. Det har gjorts för att istället lägga mer fokus på marknadsföring i de medier som används av konsumenterna i störst utsträckning. I och med denna förändring har nya former av marknadsföring växt, en av dessa är personaliserad reklam. Marknadsföringsåtgärden går ut på att näringsidkare samlar in information om konsumenters beteenden online. Informationen används för att bygga konsumentprofiler och på sådant sätt kan marknadsföringen anpassas för att matcha konsumentens beteende.

En konsumentgrupp som är en van användare av digitala medier är barn och unga. Dessutom anses barn och unga vara en grupp i behov av särskilt skydd mot otillbörliga affärsmetoder. Det beror på att denna målgrupp är extra mottaglig för marknadsföring. Eftersom barn och unga vistas i digitala miljöer exponeras de nästintill dagligen för olika kommersiella meddelanden. När näringsidkare använder sig av marknadsföring som är anpassad efter individens behov kan konsumenter som är extra mottagliga ha svårare att värja sig från denna form av marknadsföring. Speciellt eftersom barn har lättare för att påverkas av marknadsföring som är anpassad efter dennes behov och beteenden. Uppsatsen syfte är att klargöra gällande rätt för personal-iserad reklam riktad till barn och unga i digitala miljöer. För att kunna göra det undersöks de skyddsregler som finns i MFL och RTL. Dessutom analyseras reglernas tillämplighet på pers-onaliserad reklam. Även dataskyddsområdets regler, framförallt GDPR och DSA, kommer re-dogöras för. Det görs för att analysera hur de båda rättsområdena samverkar med varandra.

Uppsatsen landar i att både MFL och RTL som utgångspunkt är tillämpliga på personaliserad reklam. För att personaliserad reklam ska anses vara riktad till ett barn eller en ungdom krävs det att det går att identifiera att genomsnittskonsumenten ingår i denna konsumentgrupp. Det kan medföra svårigheter när det inte tydligt framgår att mottagaren är ett barn eller en ungdom, men i praktiken riktas marknadsföringen till denna grupp. Det leder i förlängningen till att specifika bestämmelser som enbart gäller för barn och unga inte kan tillämpas. I uppsatsen dras därför slutsatsen att MFL och RTL är svåra att tillämpa i praktiken på personaliserad reklam. Rättsområdet kompletteras även av regelverk för dataskydd, därav är även dessa regelverk av intresse för uppsatsen. Både GDPR och DSA samverkar med MFL och RTL på sådant sätt att de reglerar skeendet innan marknadsföringen skapats. Dessa regler kompletterar marknadsfö-ringsrätten och begränsar möjligheten att inhämta och bearbeta information om barn och unga.För att sammanfatta går det att konstatera att personaliserad reklam är en ny form av mark-nadsföring som är svår att angripa med mer traditionella regler. Personaliserad reklam utgör en form av marknadsföringsrättslig gråzon som det fortsatt saknas svar på hur marknadsföringen ska hanteras. Kompletterande bestämmelser inom dataskydd är ett sätt att hantera denna gråzon och en samverkan mellan de båda rättsområdena bidrar till att stärka barn och ungas skydd i en digital miljö.