Elever i behov av särskilt stöd söker ofta yrkesförberedande program på gymnasiet, samtidigt visar forskning att elever på gymnasiets yrkesprogram inte får det stöd de är i behov av och har svårare att nå målen med utbildningen. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur lärare på gymnasiets yrkesprogram arbetar med undervisning och särskilt stöd till elever. För att uppnå studiens syfte granskades tidigare forskning på området, dessutom genomfördes nio kvalitativa intervjuer med lärare på Naturbruksprogrammet. Resultatet visade att yrkeslärare ofta har små undervisningsgrupper och sällan behöver ge särskilt stöd till elever. Lärare i gymnasiegemensamma ämnen däremot, har stora undervisningsgrupper och hinner inte ge samtliga elever det stöd de behöver. Yrkeslärarna upplevde i högre grad att de saknade kunskaper i att ge elever särskilt stöd, till skillnad från lärarna som undervisade gymnasiegemensamma ämnen. Resultatet visade även en skillnad i specialpedagogiska behov. Lärarna i gymnasiegemensamma ämnen efterfrågade organisatoriska förändringar såsom tvålärarsystem och extra resurser, medan yrkeslärarna främst uttryckte pedagogiska behov såsom utbildning i särskilt stöd och kollegialt lärande. Specialpedagogens roll lyste med sin frånvaro i studien då ingen informant efterfrågade stöd och samarbete med en specialpedagog. I diskussionen lyftes de organisatoriska och pedagogiska behov som gjort sig synliga i resultatet samt specialpedagogens anonyma roll.