Ångestsyndrom är den psykiatriska diagnosen med högst global prevalens och drabbar för närvarande cirka 4 % av världens befolkning. Denna studie har som mål att fördjupa förståelsen av ångestsyndrom genom att undersöka hur individer med en bekräftad ångestdiagnos från Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller vuxenpsykiatrin reagerar   på positiv och negativ feedback i form av prestationsbedömning. Stimuli designades utifrån domänerna positiv och negativ valens, vilka är centrala i RDoC-ramverket. Deltagarna exponerades för dessa stimuli genom datorbaserade uppgifter, där de efter varje uppgift erhöll fiktiv feedback om sin prestation. Valenssystemen motsvarar således studiens positiva och negativa feedback stimulin. Reaktionerna mättes med hjälp av pupillometri, utförda med en Tobii Spectrum eye tracker, eftersom pupilldilatation och kontraktion, då dessa kan fungera som biomarkörer för stress och avslappning. Studien inkluderade en undersökningsgrupp (n    =    27) med bekräftad ångestdiagnos och en kontrollgrupp (n = 77) utan bekräftad ångestdiagnos. Data analyserades med ANCOVA för att undersöka skillnader i pupillrespons mellan grupperna. Resultaten visade signifikanta skillnader mellan grupperna vid stimuli för både den positiva och negativa valensen enligt RDoC:s ramverk med starkare pupillresponser hos gruppen med ångest. Dessa fynd tyder på att individer med ångestsyndrom är mer känsliga för feedback, vilket kan informera framtida interventioner för att förbättra prestationsförmåga under stress.