Läraryrket kännetecknas av hög stress, där psykosociala arbetsförhållanden spelar en viktig roll för lärarnas hälsa. Med utgångspunkt i krav, kontroll och stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990) och den transaktionella stressmodellen (Folkman & Lazarus, 1984) syftade därav studien till att undersöka svenska lärares upplevda stress. Detta utifrån hypotesen att grundskole- och gymnasielärares stress prediceras av de primära prediktorerna, krav, kontroll och stöd samt av de sekundära prediktorerna kön, arbetslivserfarenhet och pendlingstid. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes där totalt 102 grundskole- och gymnasielärare i åldrarna 23-67 år deltog. Stress mättes med PSS-10 och psykosocial arbetsmiljö med DCSQ. Bivariata analyser identifierade signifikanta samband mellan samtliga prediktorer och utfallsvariabeln stress, med undantag för pendlingstid. En linjär multipel regressionsanalys visade att samtliga fem återstående prediktorer hade en signifikant effekt på lärarnas stressnivåer: krav (β=0,371, p<0,001), kontroll (β=-0,241, p=0,003), stöd (β=-0,240, p=0,004), arbetslivserfarenhet (β=-0,187, p=0,021) och kön (β=-0,160, p=0,038). Resultatet understryker betydelsen av att prioritera förbättringar av den psykosociala arbetsmiljön genom att balansera höga krav med kontroll och stöd samt att särskilt beakta kvinnliga lärare, och lärare med mindre erfarenhet inom läraryrket, då dessa faktorer visade på en association till högre stressnivåer.