Studiens syfte är att bidra med kunskap kring hur förskollärare beskriver sitt arbete med högläsning, främst i planerade situationer. Forskning visar på att barns språkutveckling tycks öka genom interaktiva metoder (Hagen, 2018), samt om högläsningen har planerats för. Således kan förskolans arbete med högläsning tycks ha en viktig roll i barns språkutveckling. I denna studie har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att få svar på studiens frågeställningar. Därefter har vi intervjuat sex legitimerade förskollärare belägna i tre olika kommuner. Genom inspelat datamaterial har vi sedan transkriberat intervjuerna och analyserat genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att samtliga förskollärare arbetar med högläsning i förskolan men att dessa tas i uttryck i undervisning på olika sätt. Majoriteten av förskollärarna använder interaktiva strategier vid högläsning men dessa förekommer främst vid spontan högläsning snarare än planerad. Flertalet förskollärare beskriver även att de använder analoga böcker samt digitala verktyg för att komplettera högläsningen. I resultatet blir en av slutsatserna att den spontana högläsningen förekommer mer frekvent tillskillnad från den planerade. En annan förvånande slutsats är hur flera av förskollärarna utrycker utmaningar snarare än möjligheter med digital läsning.