Det här examensarbetet handlar om hur lärare identifierar och undervisar särskilt begåvade elever, med fokus på matematik. Målet med studien var att undersöka vilka erfarenheter och utmaningar lärare möter i arbetet med dessa elever. Data samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med lärare. Resultaten visade att många lärare tycker att det är svårt att känna igen särskilt begåvade elever eftersom det saknas tydliga riktlinjer och utbildning. Många förväxlar begåvning med hög prestation, vilket gör att vissa elever riskerar att bli förbisedda. När det gäller undervisning upplever lärare att de vill anpassa undervisningen men hindras av brist på tid, resurser och stöd. Strategier som nivågruppering kan vara användbara, men kräver försiktighet för att undvika negativa effekter för andra elever. Studien visar att det behövs mer utbildning och stöd till lärare för att både identifiera och undervisa särskilt begåvade elever på ett effektivt sätt. Genom att förbättra detta kan skolan bättre möta dessa elevers behov och bidra till deras utveckling.

This study explores teachers' identification and teaching strategies for mathematically gifted students. Through semi-structured interviews, the study examines how teachers define giftedness, their challenges in identifying gifted students, and their methods to meet their educational needs. The findings reveal that many teachers lack formal tools for identification and often confuse giftedness with high achievement. Additionally, limited resources, insufficient training, and competing priorities hinder effective teaching strategies. The study emphasizes the need for early identification, professional development, and tailored teaching approaches to support mathematically gifted students. These findings contribute to a deeper understanding of the gaps in current practices and offer insights for improving educational outcomes for gifted learners.