Bakgrund: Hjärtsvikt är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och är en vanlig orsak till återkommande sjukhusinläggningar. Symtombördan vid hjärtsvikt kan innefatta till exempel trötthet och andfåddhet vilket påverkar den hjärtsviktsdrabbade personens liv negativt. Egenvård vid hjärtsvikt kan innefatta till exempel vätskerestriktioner och viktkontroller. Denna litteraturstudie stöds av Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans, som betonar vikten av att upprätthålla balansen mellan personens egenvårdskapacitet och vårdbehov samt hur sjukvårdssystemet kan stödja personen avseende egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva hjärtsviktsdrabbade personers upplevelse av faktorer som påverkar egenvård i det dagliga livet. Metod: Designen är en litteraturöversikt. Till resultatet användes 16 artiklar med kvalitativ design. Dessa artiklar fanns i databaserna PubMed och Cinahl. De valda artiklarna sammanställdes i kategorier och subkategorier i en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom två kategorier och nio subkategorier. Egen individuell förmåga som påverkade egenvården inkluderade subkategorierna Negativa känslor, Symtom, biverkningar och kroppsliga begränsningar, Hantering av sjukdomen och egenvården (coping), Motivationsfaktorer, Personliga egenskaper och förutsättningar och behovet av stöd i egenvården som inkluderade subkategorierna, Närståendes betydande roll, Psykosociala faktorer, Sjukvårdens betydande roll, Brist på information. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades litteraturstudiens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuterades huvudfynden med hjälp av vetenskaplig litteratur och Orems teori om egenvårdsbalans. Slutsats: Flera faktorer påverkade egenvården positivt eller negativt. För att förbättra den hjärtsviktsdrabbade personens förmåga att hantera egenvården behövs individanpassat stöd från sjukvården. Det anpassade stödet behöver ta hänsyn till fysiska, emotionella och sociala faktorer.