Plants have long served humanity in the most essential ways: from sustenance, to medicine, to societal development. They must be properly identified in order for everyone of a speech community to utilise them. Therefore, phytonyms, the scientific word for plant names, are important to be properly understood, communicated and developed. This paper focuses on common phytonyms, which are more intelligible for all members of a speech community than scientific plant names. This paper aims to investigate how English and Swedish coincide in terms of semantic motivation and diachronic development of phytonyms of the four chosen plants: Quercus robur, Sambucus nigra, Achillea millefolium and Verbascum thapsus. An analysis of these two herbaceous plants and two trees provided a balanced coverage of language change and lexeme innovations within the Germanic language family. This paper uses mixed-method analyses with perspectives from comparative linguistics and semantics. The analytical framework is based on Waniakowa’s and Dębowiak’s (2019) typology of main factors influencing the semantic classification of phytonyms. Data builds on Swedish and English dictionaries, books and studies on English and Swedish phytonymy. The results found were that 20 out of the 50 chosen phytonyms have identical meanings. Two of those phytonyms had additional etymologies. The remaining 30 phytonyms have different semantic motivations. Some phytonyms of both languages were in the same category of semantic motivations but with different specific meanings. The majority of the phytonyms have different etymologies with often unknown origins, and two phytonyms for Q. robur have the same hypothetical origin.

Växter har länge gynnat mänskligheten på de mest grundläggande sätten som mat, medicin och samhällsutveckling. De bör identifieras korrekt så att alla i en språkgemenskap kan förstå och kommunicera dem. Därför är det viktigt att förstå, kommunicera och utveckla växtnamn på så entydigt och korrekt vis som möjligt. Denna studie fokuserar på vanliga växtnamn som är mer förståeliga för alla i en språkgemenskap än vetenskapliga växtnamn. Syftet med denna studie är att undersöka hur engelska och svenska sammanfaller beträffande semantisk motivation och diakronisk utveckling för växtnamnen av de fyra valda växterna Quercus robur, Sambucus nigra, Achillea millefolium och Verbascum thapsus. Denna analys av dessa två örter och två träd ger en bred förståelse av språkförändringar och lexikala förändringar inom den germanska språkfamiljen. Denna uppsats använder en blandad metodik med perspektiv från komparativ lingvistik och semantik. Det analytiska ramverket är baserat på Waniakowas och Dębowiaks (2019) typologi av huvudfaktorer som motiverar semantisk klassificering av växtnamn. Materialet som används i denna studie är hämtat från svenska och engelska ordböcker, samt forskning om svenska och engelska växtnamn. Resultaten av denna studie är att 20 av de 50 valda växtnamnen har likadana semantiskamotiv. Två utav dessa har ytterligare semantiska motiv. De resterande 30 växtnamnen har olika semantiska motiv. Vissa av växtnamnen i båda språken tillhör samma kategori av semantiska motiv men med olika betydelser. Majoriteten av växtnamnen har olika etymologier med ofta okänt ursprung, och två namn för Q. robur har likadan hypotetisk etymologi.