Bakgrund: På de stora sociala mediaplattformarna, som TikTok, Instagram, Youtube m.fl., har formatet short-form videos (SFVs) de senaste åren ökat kraftigt i popularitet. Studier har visat att SFVs har en stor påverkan på de som konsumerar videornas innehåll och de kan potentiellt användas som verktyg för hälsokommunikation. Hälsokommunikation används för att påverka människors beteende när det gäller hälsoval. För att hälsokommunikation ska vara effektiv är det viktigt att involvera målgruppen i utformningen. 

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur människor i Sverige tycker att korta videor som handlar om kost ska vara utformade.

Metod: En webbaserad enkätstudie utfördes hösten 2024. Målgruppen var personer i Sverige över 15 år som använder sig av sociala medier. Insamlade data användes för att göra deskriptiv analys. 

Resultat: Totalt deltog 158 respondenter i webbenkäten. Medianåldern var 28 år och majoriteten var kvinnor som rankade sitt hälsointresse relativt högt. Den typ av kostvideo flest respondenter var intresserade av var receptvideor, därefter kostråd och videor som slår hål på myter. Det ansågs viktigt att en person som förmedlar kostråd i en video skulle ha utbildning inom ämnet, hänvisa till forskning samt visa hur kostråd kan användas i vardagen. Det spelade mindre roll var och hur videon spelades in. Däremot var det en majoritet som svarade att de vill att en video lyfter positiva saker angående kost i stället för att varna för negativa saker. 

Slutsats: Deltagarna i denna studie ansåg att korta kostvideor på sociala medier gärna får innehålla recept. Receptvideor kan vara ett bra verktyg för att göra hälsosamma kostråd applicerbara. Det är även önskvärt att budskapet i videon är positivt. Det kan därmed vara bättre att fokusera på kostråd som är inriktade på att lägga till hälsosamma vanor, snarare än att ge råd om vanor som ska undvikas. Det fanns även ett intresse för kostvideor som slår hål på myter. Detta kan eventuellt användas för att informera om felaktig information kring kostråd genom att jämföra med det vetenskapliga underlaget.