Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om det fysiska ateljérummet, samt ge en inblick i hur förskollärare beskriver vilka möjligheter och förutsättningar till att stötta barns utveckling och lärande de har eller behöver i ateljén. Studiens empiri samlades in genom observationer i förskolors ateljéer och kvalitativa intervjuer med förskollärare. Genom begrepp ur ramfaktorteorin gjordes en tematisk analys. Studien visar att ateljén och estetiska lärprocesser, genom förskollärares förhållningssätt, har stor potential att stötta barns utveckling och lärande på många olika sätt, men förutsättningarna dämpas av ramfaktorer som tid att utrusta ateljén, bemanna miljön med pedagoger och att veta vilken kunskap som bör konstrueras där. Enligt Lundgren kan ramarna både ge och inte ge möjligheter till undervisningsprocesser, men att ramar bör anpassas om det finns ett tydligt mål i processen (Lundgren 1999, s.36). Kanhända försöker förskollärare redan ge sig själva förutsättningar genom att arbeta med de inre ramarna, så som att dela upp barngruppen och lära kollegialt av varandra. Men för att än mer möjliggöra förskollärares förutsättningar till stöttning av barns utveckling, så att barnen kan få en estetisk utbildning utefter vad som Häikiö beskriver som en rättighet till att hitta sin egen röst (Häikiö 2007, s.14), behöver eventuellt även yttre ramar anpassas till förskolans verklighet.