Denna uppsats undersöker musiklärare på högstadiet och deras upplevelser avsångtexter som kan uppfattas som känsliga eller opassande i klassrummet. Syftet avuppsatsen är att identifiera vilka ämnen som gör texterna känsliga i lärarnas ögon, vilkagränser de drar och vilka texter som är tillåtna i sina klassrum, samt hur mycket dejobbar med textförståelse. Uppsatsen har ett fenomenologiskt teoretiskt perspektiv somsyftar till att tolka och omtolka lärarnas upplevelser i olika kontexter. Studien hargenomförts med intervjuer med tre olika legitimerad musiklärare som jobbar på treolika högstadieskolor i Sverige. Utifrån analys av dessa intervjuer har deras upplevelsermed elever och sångtexter i klassrummet belysts, samt vilka metoder som lärarna haranvänt för att arbeta med sångtexter och med elevernas textförståelse. I analysenframkommer det att hiphop är en stor genre bland elever i svenska skolor samt att dennagenre idag innehåller teman som lärarna anser kan vara opassande i klassrummet.Lärarnas olika berättelser om metoder och erfarenheter ligger till grund för resultatet iuppsatsen. De ämnen som visar sig opassande enligt lärarna är romantisering av droger,makt, samt nedvärderande texter om andra personer. Även svordomar anses opassandehos en lärare. Gränserna varierar mellan lärarna, två av dem har öppen diskussion medeleverna medan en drar hårdare gränser och styr vad eleverna får använda för texter.Diskussion förs sedan kring vad som kan ligga bakom metoder, såsom generationellaskillnader, samt vilka konsekvenser metoderna kan ha för elevernas uppfattning ommusikämnet.