Begreppet "könsidentitet" förekommer inom flera olika rättsområden, vanligtvis som en beteckning för något självupplevt hos enskilda. I detta arbete studeras begreppets mer precisa innebörd inom främst tre rättsområden: De diskriminerings- könstillhörighets samt migrationsrättsliga områdena. Det ska undersökas om könsidentitetsbegreppet, inom de olika områdena, är av mer funktions- eller substansbegreppsliknande karaktär. 

Uppsatsens rättsstatliga analys utgår primärt från frågor om hur långt juristrollen kan utsträckas samt hur förutsättningarna ser ut för att främja en förutsebar och effektiv rättstillämpning: Vilka rättstillämpningssvårigheter kan begreppets innebörd, eller avsaknad därav, ge upphov till? Uppsatsen innehåller även en del kritiska och systematiska reflektioner avseende könsidentitetsbegreppets förhållanden till könsspecifik lagstiftning på andra områden.