Bakgrund: När en cancersjukdom inte längre är behandlingsbar, övergår kurativ vård till palliativ vård. Palliativ vård är ämnad att förbättra livskvaliteten och minska lidande hos patienter med en obotlig sjukdom som cancer. Sjuksköterskor leder en personcentrerad omvårdnad med fokus på autonomi, stöd och individanpassning. I omvårdnaden ska både psykiska, fysiska och existentiella aspekter uppmärksammas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser i palliativ omvårdnad av patienter med cancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har genomförts baserat på 10 empiriska studier med kvalitativ design. Totalt antal deltagare i de vetenskapliga artiklarna var 157 sjuksköterskor med erfarenhet inom palliativ omvårdnad av patienter med cancerdiagnos. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL, uppkomna artiklar kvalitetgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall. Datan analyserades därefter med stöd av Popenoes analysguide. Resultat: Sju kategorier identifierades, emotionell påverkan av att utföra palliativ omvårdnad, att få en ny syn på livet, kommunikationens inverkan på upplevelser, sjuksköterskors erfarenhet påverkar upplevelser, organisatoriska faktorers påverkan på sjuksköterskors upplevelser, att samarbeta i team och upplevelser av kompetens & utbildning. Slutsats: Sjuksköterskor inom den palliativa omvårdnaden av patienter med cancerdiagnos upplevde en emotionell påverkan, vilket kunde leda till en ny syn på livet. Möjligheten att ge god palliativ omvårdnad påverkades av organisatoriska faktorer, erfarenheter, kompetens, kommunikation och samarbete. Brister i faktorerna kunde orsaka negativ påverkan i den palliativa omvårdnaden. Stöd på arbetsplatsen och ökad utbildning hade kunnat leda till förbättrad palliativ omvårdnad.

Background: When the cancer is no longer treatable, curative care turns into palliative care. Palliative care is intended to improve the quality of life and reduce suffering in patients with an incurable disease such as cancer. The nurse leads person-centered care with a focus on autonomy, support and individualisation. In nursing, attention must be paid to both psychological, physical and existential aspects. Aim: The aim of the literature study was to shed light on nurses’ experiences in palliative care of patients with a cancer diagnosis. Method: A literature study with a qualitative approach was conducted based on 10 empirical studies with a qualitative design. The total number of participants in the scientific articles were 157 nurses with experience in palliative care of patients with a cancer diagnosis. The searches were carried out in databases such as PubMed and CINAHL, articles that emerged from the searches were quality reviewed using SBU:s review template. The data was then analyzed with the support of Popenoe’s analysis guide. Results: Seven categories were identified, emotional impact of providing palliative care, to gain a new outlook on life, the impact of communication on experiences, nurses’ knowledge affects experiences, organizational factors influence on nurses’ experiences, to collaborate in teams and experience of competence & education. Conclusion: Nurses with experience in palliative care of patients with a cancer diagnosis experienced an emotional impact, which could lead to a new outlook on life. The ability to provide good palliative care was influenced by organisational factors, experience, competence, communication and collaboration. Deficiencies in the factors could cause a negative impact in palliative care. Support at the workplace and increased education could have led to improved palliative care.