Påföljder för unga lagöverträdare har varit omdiskuterat eftersom allt fler unga idag begår allvarliga brott, oftast kopplat till det ökande skjutvapenvåldet och gängkriminalitetens utbredning i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida det råder en kriminalpolitisk utveckling kring vilka förslag om påföljder för unga lagöverträdare Socialdemokraterna och Moderaterna lagt fram från och med 1989 till och med år 2024. Frågeställningen som studien grundar sig på är: Hur skildras påföljder för unga lagöverträdare i kriminalpolitiska motioner från 1989 till och med år 2024? Denna frågeställning undersöks med motioner som material från de två politiska partierna, vilka sedan analyseras tematiskt, där olika teman identifieras från materialets innehåll. De teoretiska perspektiv som arbetet använder är straffpopulism och moralpanik. I motionerna identifierades tre teman: behandling och vård av unga lagöverträdare, kontroll av unga lagöverträdare samt inkapacitering av unga lagöverträdare. Motionerna delades in i tre tidsperioder: 1989–2001, 2002–2013 och 2014–2024. 

Resultatet visade en utveckling genom tidsperioderna från att vilja införa åtgärder såsom förbud för unga att vistas olika miljöer, till förslag att införa veckoslutsfängelse, och slutligen förhindra unga att begå brott med elektronisk övervakning. Vidare syntes en utveckling i förslag om inkapacitering som gått från att endast ses som en sistahandslösning till allt fler förslag om nya enheter på kriminalvårdsanstalter för ungdomar benämnda ungdomsfängelse. Samtidigt gav båda partiernas förslag om att påföljder ska vara utpräglat behandlingsinriktade genomgående under alla tre tidsperioder. Sammanfattningsvis var det möjligt att se en kriminalpolitisk utveckling där påföljder för unga lagöverträdare skildrades på flera olika sätt genom tidsperioderna.