Den här studien tar fram gymnasielärares reflektioner om sin roll i klassrummet i relation till makt, könsnormer och språk. Genom en tematisk analys av sex intervjuer, fyra med män och två med kvinnor, synliggörs hur normer manifesteras och reproduceras i skolmiljön. Analysen utgår ifrån Michel Foucaults teorier om makt och diskurs, Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, samt ’performativitet’ som analytiskt verktyg för att få en inblick i lärarens roll som inflytelserik figur för unga. Resultatet visar att manliga lärare tenderar att distansera sig från sin maktposition och propagera för ett progressivt språk för att framstå som demokratiska och tillgängliga. Detta ställs i relation till kvinnliga röster där beskrivningar om makt uttrycks som en självklarhet i lärarrollen samt ett mindre behov av att uppfattas som inkluderande. Fynden visar hur lärare orienterar sig mellan olika könsnormer i ett socialt rum.