Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem, där kvinnor drabbas oftare och mer allvarligt. Män är statistiskt sett överrepresenterade som förövare (Socialstyrelsen, 2023a). Sedan augusti 2021 har socialtjänsten ett förstärkt ansvar att hjälpa våldsutövare att ändra sitt beteende, med stöd av riktlinjer från Socialstyrelsen (Socialstyrelsen, 2023b). Denna studie syftar till att undersöka hur en länsstyrelse tillhandahåller utbildning, metoder och kunskapsstöd till socialtjänster och Alternativ till våld (ATV) i deras arbete med våldsutövare i nära relationer. Den utforskar även de behandlingsmetoder som används för att hjälpa våldsutövare att upphöra med sitt våldsamma beteende. Resultatet av den kvantitativa intervjustudien påvisar att länsstyrelsen har en viktig samordningsroll, särskilt när traditionell vertikal samordning brister. De använder möten, projektgrupper och nätverk för att organisera sitt arbete, men saknar matriser som skulle kunna ge tydlighet för socialtjänsterna. Deras organisatoriska beslut överensstämmer med principerna för lateral samordning och strukturella perspektiv av organisationer, men även med den administrativa skolan samt kunskaps- och nätverksorganisationer. Organiseringen är komplex och präglas av kunskap, utbildning och samordning. Länsstyrelsen planerar att specialisera utbildningar för socialtjänster baserat på personalens arbetsuppgifter och utbildar i grundläggande behandlingar liknande Samtal om våld som används av ATV och socialtjänster. De informerar även om behandlingsmetoden Predov. Det finns begränsad forskning om effektiviteten av dessa metoder, som är individanpassade och svåra att utvärdera. Kognitiv beteendeterapi (KBT) och motiverande samtal (MI) används, där MI visat sig vara mer effektivt för att motivera våldsutövare att acceptera behandling. Vidare forskning föreslås om organiseringen av arbetet med våldsutövare och utvärderingar av metoderna Samtal om våld och Predov.