Denna studie undersöker hur äldre personer över 65 år upplever och hanterar digital integritet på Facebook och Instagram. Genom kvalitativa intervjuer med sex deltagande i åldrarna 68-74 år kartläggs äldres strategier för att balansera sociala behov mot upplevda säkerhetsrisker i dessa digitala plattformar.  Studien använder Privacy Calculus Theory och Uses and Gradifications theory för att analysera hur äldre väger fördelar mot risker i sin användning av sociala medier. Resultaten visar att äldre utvecklar särskilda tillvägagångsätt för att hantera sin digitala närvaro, där social kontakt fungerar som en primär drivkraft samtidigt som teknisk osäkerhet och oro för deras privatliv begränsar deltagandet. Ett centralt fynd är att äldre utvecklar en form av digital kompetens som bygger mer på livserfarenhet och kritiskt tänkande än på tekniska färdigheter. Till skillnad från tidigare forskning som främst fokuserat på tekniska barriärer, visar denna studie hur äldres digitala deltagande formas av ett komplext samspel mellan sociala behov, säkerhetsmedvetenhet och generationsspecifika värderingar. Särskilt framträdande är preferensen för Facebook framför Instagram, vilket speglar hur plattformarnas design ändrar äldres användningsmönster Studiens resultat visar ett behov för utveckling av mer åldersanpassade digitala tjänster och belyser behovet av stödstrukturer som tar hänsyn till äldres särskilda förutsättningar och behov. Framtida forskning föreslås undersöka hur äldres digitala strategier utvecklas över tid genom en långsiktig studie.  

The following study examines how individuals over the age of 65 experience and manage digital privacy on Facebook and Instagram. Through qualitative interviews with six participants aged 68-74, the study maps out older adults strategies for balancing social needs against perceived security risks in these digital environments. To do this Privacy Calculus theory and Uses and Gratifications theory is used to analyze how older adults weigh benefits against risks in their social media use. The finding reveals that older adults develop specific strategies to manage their digital presence, with social connection serving as a primary driver while technical uncertainty and privacy concerns limit participation. A key finding is that older adults develop a distinctive form of digital competence based more on life experience and critical thinking than technical skills.  Unlike previous research that has primarily focused on technical barriers, this study demonstrates how older adults digital participation is shaped by complex interplay between social needs, security awareness and generation-specific values. Particularly notable is the preference for Facebook over Instagram, reflecting how platform design influences older adults usage patterns.  The study’s findings have implications for the development of more age-appropriate digital services and highlight the need for support structures that consider older adults specific conditions and needs. Future research is suggested to investigate how older adults digital strategies evolve over time through a longitudinal study.