Studien förväntas ge en djupare förståelse för hur elever med matematiksvårigheter upplever sin matematikundervisning och även synliggöra vilka specifika stödinsatser de anser vara mest effektiva. Studien kan bidra med insikter i hur undervisningen och relationen mellan elever och lärare påverkar elevers självförtroende och attityd till matematik. Denna forskning kan även ge kunskap om hur skolor kan arbeta för att främja lärmiljön. Syftet med studien är att lyfta fram några elever som anser sig vara i behov av extra stöd och deras beskrivning av hur matematikundervisningen påverkar deras välmående och prestationer. Syftet är också att undersöka hur eleverna uttrycker att skolpersonal kan stödja positiva upplevelser i ämnet matematik och förebygga matematikängslan.

• Hur beskriver eleverna sin matematikundervisning?
• Hur kan undervisning och stöd förbättras för att öka motivation och minska matematikängslan?

Self-Determination Theory (SDT) och relationell pedagogik är två teorier som belyser viktiga aspekter av elevers motivation och lärande. Dessa teorier tillsammans kommer att utgöra stommen i denna studie. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med elever i åldern 14-18 år undersöktes elevernas upplevelser. Studien visar att eleverna över lag har negativa upplevelser av matematikundervisningen, som de upplever ensidig och svår. De beskriver att undervisningen saknar variation och interaktiva aktiviteter, som de uttrycker skulle kunna bidra till större intresse för matematik. Eleverna uttrycker att relationen till deras lärare är viktig för deras framgång och att det är lättare att lyckas om det är en bra relation. Eleverna lyfter även positiva minnen från när undervisningen varit lekfull och interaktiv och har då enligt dem bidragit till ökad motivation och lärande. Trygga lärmiljöer visar sig vara viktigt för eleverna. Speciallärare har en betydelsefull roll och kan fungera som en brygga mellan läraren, eleven och undervisningen.