Detta projekt har gått ut på att undersöka tre olika kamratresponsmetoder genom upplevelserna från en grupp bild- och slöjdlärare. Analysen gjordes med Gert Biestas teorier från boken Konst som undervisning, och frågeställningen var: På vilka sätt kan kamratresponsmetoder i de estetisk-praktiska ämnena fungera på ett tryggt och givande sätt, så att samtalsdeltagarna får bli till som subjekt i världen på ett vuxet sätt?Denna fråga behandlas utifrån en personlig upplevelse av vissa frågetecken gällande utförandet av kamratrespons. Det bekräftas i tidigare forskning att kamratrespons, och feedbacksamtal mellan elev-lärare och elev-elev är underbeforskat, svårt och känsligt – men även att det är ett viktigt pedagogiskt inslag i undervisning.Slutsatsen är att trygg och givande kamratrespons skapas genom strukturerade, konkreta samtal med ämnesspecifika begrepp som tekniker och material, form, färg och ljus, utan värderande ord som baseras på känsla.För att uppnå beröring kan en genom att bortse ifrån vem som skapat verket, uppnå en mer öppen läsning, som både läsare och ägare upplever som glädjande och inspirerande, tryggt och givande. Enligt detta projekt åstadkom “WIK folkhögskolas kamratresponsmetod för textsamtal” mest trygghet och upplevdes som mest givande. Metoden sticker ut från de andra då den är väldigt strukturerad kring semiotisk bildanalys, det finns inget utrymme för beröm eller kritik. Istället kan ägaren av bilden själv avgöra om hen upplever att hen lyckats med sitt arbete.Det som gör att en metod lyckas där de andra misslyckas, är huruvida en dialog mellan konstverk-läsare, och läsare-ägare uppnås. Det är viktigt att ha en moderator(lärare) som stöttar och styr om eleverna i samtalet. Syftet med kamratresponsmetoder i undervisningen kan vara medlärning, subjektblivande i världen på ett vuxet sätt, och reflektion samt kritiskt tänkande.Det är viktigt att ha och göra kamratrespons eftersom det erbjuder tillfälle för samtalsdeltagarna att lära sig tillsammans, att förhålla sig till pluralitet. Att få tillfälle att öva, i ett tryggt “rum” med stöttning av en moderator, på att möta andra människor och ting på ett vuxet sätt, samt att bli sedd. Biesta skulle sagt, att bli till subjekt i världen på ett vuxet sätt, att det viktigaste är kvalitéten på det en uttrycker, inte att en uttrycker sig per säg.