Syftet med uppsatsen är att granska vilken roll samhällsplaneringen har haft i utbyggnationen av infrastruktur för elbilars snabbladdningsstationer och hur väl infrastrukturen överensstämmer med användares uttryckta preferenser. För att genomföra detta används två kvantitativa metoder, en enkätstudie och en nätverksanalys. Enkätstudien granskar respondenternas uttryckta preferenser för vilka faciliteter som ska finnas inom gångavstånd från snabbladdningsstationer, genomsnittlig stopptid vid snabbladdning och i vilken utsträckning de upplever att deras preferenser uppfylls. Enkätstudien är en extern grund till den andra metoden i studien, nämligen en nätverksanalys i ArcGIS Pro där tillgången till faciliteter kring snabbladdningsstationer undersöks och analyseras. Studiens resultat är att enkätstudien visar att samtliga faciliteter som granskades i studien prioriteras av respondenter men i olika utsträckning, där den högst prioriterade är toalett och den lägst prioriterade är affär för shopping. Vidare indikerar nätverksanalysen att det finns en brist på faciliteter kring snabbladdningsstationer och att respondenternas uttryckta preferenser därför inte uppfylls. Den pekar också mot att planeringen av snabbladdningsstationer inte är anpassad efter användares preferenser och att ett ökat samhällsgeografiskt perspektiv därför bör användas i planeringen.